familjehemmet.se

Du kan göra skillnad!

Det finns barn som behöver en annan familj för en tid, som kan erbjuda trygghet, värme och kärlek. Även om det bara är för en kort tid, så betyder det lilla så väldigt mycket!

Familjehemmet.se är en sida med information till dig som funderar på att bli eller kanske redan är, familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

Välkommen!

Du kan göra skillnad!

Nedanstående information är kortfattad, allmän information. Är du nyfiken och vill veta lite mer? Klicka på länken under respektive uppdrag.

INNEHÅLL

Allmänt om de olika uppdragen

Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt. Man tycker att det borde vara en självklarhet för alla barn att få möjlighet till att växa upp i en familj och utvecklas till trygga vuxna. Men, då verkligheten inte alltid ser sådan ut, får samhället ibland träda in och erbjuda alternativ eller komplement till de familjer som behöver hjälp.

Det finns en hel del att fundera på innan man som familj antar den utmaning det innebär att ta emot ett okänt barn eller ungdom i sin familj. Familjehem tar emot barn som behöver vård och fostran, under den tid som behövs i varje enskilt fall. Som jourhem tar man hand om barn och ungdomar som ofta behöver placeras akut, de stannar en kortare tid medan socialtjänsten utreder vad som behöver göras. Som kontaktfamilj tar man emot ett barn där man ska man finnas som ett regelbundet stöd för ett barn och dess familj, t.ex. något veckoslut i månaden. Kontaktpersoner kan exempelvis stötta en ungdom i att hitta en meningsfull fritidsysselsättning.

Det kan vara svårt att i förväg veta vad ett uppdrag kan komma att innebära, dels för sig själv men också för familjen i övrigt. Det är viktigt att prata med alla i familjen innan man åtar sig ett uppdrag eftersom alla familjemedlemmar kommer att bli berörda. De barn som placeras kommer med jobbiga erfarenheter, vad det kan handla om varierar från barn till barn. Men, något alla har gemensamt är att de blivit separerade från sina föräldrar. Barnen som placeras behöver komma till trygga och stabila vuxna som de kan räkna med under den tid de behöver dem.

Hur en familj ser ut i detalj är inte det viktigaste allmänt sett. Det viktiga är att varje barn matchas på bästa sätt med rätt familj sett utifrån barnets behov, ålder, bakgrund, eventuell problematik m.m. Det som är allra viktigast är att familjen består av trygga vuxna som bryr sig om barnet, att de har förmåga att ge barnet kärlek och omvårdnad under den tid barnet ska finnas hos dem och att det finns tid och tålamod att stötta och hjälpa barnet genom det svåra.

Ensamkommande flyktingbarn

Det kommer många barn till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. Barnen flyr undan krig, våld och förtyck. En del av dessa barn behöver få kommer till ett jourhem eller familjehem. Det är många som är intresserade av att hjälpa dessa barn och vi har därför skrivit ihop lite information kring detta.

Läs mer om ensamkommande flyktingbarn...

Familjehem

Det finns stora skillnader i att vara familjehem mot att vara en ”vanlig” familj. Som familjehem tar man emot ett okänt barn eller ungdom till sin familj. Man öppnar också sitt hem för insyn och granskning av socialtjänst och barnets biologiska nätverk. Det kan innebära utmaningar som man kanske inte hade räknat med, ibland kanske man tvivlar på om man verkligen klarar av det. Barn som placeras i familjehem har ofta större behov än de ”egna” barnen, på grund av de upplevelser de har bakom sig och att de blivit separerade från sina föräldrar. Det kan vara tufft och tålamodsprövande att som familjehem möta och ta hand om allt detta, men många vittnar om att det samtidigt ger mycket glädje och tillfredsställelse.

Hur länge barnet behöver stanna i ett familjehem beror bl.a. på anledningen till att barnet är placerat. Ibland kan det handla om några månader, ibland flera år, ibland hela barnets uppväxt.

Läs mer om familjehem...

Jourhem

Jourhemsplaceringar skiljer sig på många sätt från de övriga uppdragen. Dels förväntas det oftast att en vuxen ska vara hemma på heltid och barnet som behöver placeras, stannar bara under en kortare tid. Jourhemsföräldrar har dessutom ibland bara någon timme på sig för att förbereda sig inför ett barns ankomst. Barn som placeras i jourhem kan ofta befinna sig i ett chocktillstånd p.g.a. omständigheterna som gjort att det behöver placeras i en annan familj samt att de blivit separerat från sina biologiska föräldrar. Som jourhemsförälder ska man kunna öppna sitt hjärta för varje barn och alltid visa respekt för det placerade barnet och dess familj oavsett förhållanden.

Under tiden ett barn bor i ett jourhem ska en utredning göras om barnets situation och vad som är bäst för barnet i det långa loppet. En utredning ska genomföras inom fyra månader. Barnet stannar jourhemmet en kortare tid, tills det antingen kan åka hem till sin familj igen eller tills det får komma t.ex. till ett familjehem.

Läs mer om jourhem...

Kontaktfamilj

Att vara kontaktfamilj kan se ut på många olika sätt, men uppdraget bygger främst på att barnet kommer då familjen har ”ledig” tid såsom kvällar och helger. Det är en helt frivillig insats som ges till barnet och bygger på att stötta den biologiska familjen.

Kontaktfamiljens uppdrag handlar om att erbjuda en trygg miljö och att på olika sätt vara ett stöd för barnet utifrån vad barnet behöver. En huvudsaklig uppgift är att lyssna och bara finnas till. En kontaktfamiljs uppdrag sträcker sig ofta över längre tid och kan pågå i flera år. Det handlar om att inkludera barnet i det vanliga familjelivet och att ge barnet den uppmärksamhet det behöver.

Man kan tycka ibland att kontaktfamiljer hamnar i skymundan när man talar om familjevård. Det är synd, för de är nog så viktiga då de kan hjälpa barn till ökad stimulans eller ett utökat nätverk, allt utifrån barnens behov, och därmed förhindra att barnets problem blir värre.

Begreppet kontaktfamilj används främst inom insatser som beviljats med stöd av socialtjänstlagen (SoL) medan stödfamilj eller avlastningsfamilj främst används inom insatser som beviljats genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Läs mer om kontaktfamilj...

Kontaktperson

Som kontaktperson är man ett stöd och en vän för ett barn, en ungdom eller en vuxen. Man träffas och gör något tillsammans t.ex. promenerar, fikar, går och handlar, går på bio, teater eller ser på en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta personens isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.

Läs mer om kontaktperson...

God man till ensamkommande flyktingbarn

Alla ensamkommande barn som kommer till Sverige ska ha en god man. Den gode mannen agerar som barnets vårdnadshavare och förmyndare och utses av överförmyndarenheten i den kommun barnet bor. Den gode mannen ansvarar bl.a. för att ansöka om uppehållstillstånd och stötta barnet genom hela asylprocessen, hjälpa barnet i kontakten med skolan, sjukvården, migrationsverket och socialtjänsten. Den gode mannen har inte ansvar för den dagliga omvårdnaden och tillsynen om barnet, utan det ansvarar familjehemmet för eller det boende barnet bor på. Den gode mannen har heller ingen försörjningsplikt för barnet.
När barnet får permanent uppehållstillstånd (PUT) eller blir myndigt så upphör den gode mannens uppdrag. Den gode mannen kan dock kvarstå även om barnet fått PUT, i de fall barnet snart blir myndigt. (Källa: SKL - God man för ensamkommande barn)

Läs mer på SKL - God man för ensamkommande barn

Särskilt förordnad vårdnadshavare till ensamkommande flyktingbarn

En eller två särskilt förordnad vårdnadshavare ska utses när barnet fått permanent uppehållsstillstånd (PUT). Ansökan görs till tingsrätten av den socialnämnd som är ansvarig för barnet. Som särskilt förordnande vårdnadshavaren blir man också barnets förmyndare. En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor om barnets angelägenheter, den ska se till att barnet får sina olika behov tillgodosedda, inklusive behov av omsorg och trygghet. Barnet behöver inte bo tillsammans med den särskilt förordnade vårdnadshavaren. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från att vara god man för ensamkommande barn. Den särskilt förordnande vårdnadshavaren har ingen försörjningsplikt för barnet. När barnet blir myndigt, d.v.s 18 år så upphör förordnandet.
I de fall som barnet inom kort fyller 18 år efter att ha fått PUT så kan den gode mannen kvarstå tills barnet blivit myndigt. (Källa: SKL - Särskilt förordnad vårdnadshavare)

Läs mer på SKL - Särskilt förordnad vårdnadshavare

Varför barn behöver samhällets insatser

Bakgrunden ser olika ut för de barn och ungdomar som behöver få komma till ett familje- eller jourhem. Det kan finnas stora brister i omsorgsförmågan, ett aktivt missbruk eller en sjukdom hos föräldrarna. Det kan även handla om barnets eller ungdomens egna problematik som medför att det behöver placeras, som t.ex. en funktionsnedsättning eller beteendestörningar. För tonåringar är en vanlig orsak dåligt fungerande relationer till sina föräldrar. En annan grupp består av alla de flyktingbarn/-ungdomar som kommer till Sverige från olika länder i världen.

Barn som får insatsen kontaktfamilj kan ha en liknande bakgrund, fast det kanske inte blivit synligt ännu. Det är dessutom en frivillig insats som föräldrarna själva kan ansöka om. Som kontaktfamilj blir man en resurs för en annan familj som behöver avlastning och stöd, det är vanligt att ensamstående föräldrar blir beviljade detta.

Kontaktpersoner hjälper ungdomar som behöver bryta sin isolering eller har behov av ett utökat kontaktnät.

Vem kan bli familjehem, jourhem, kontaktfamilj/person?

Du ska vara en trygg vuxen, vara intresserad av människor och kunna tänka dig att stötta och hjälpa någon som är utsatt. Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående, gift, sambo eller ha registrerat partnerskap, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera.
Det finns ingen formell åldersgräns, men olika kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare. Det viktigaste är att det finns en trygg och stabil tillvaro, utrymme, gott om tid och tålamod och att man kan tänka sig att samarbeta med socialtjänsten, personer i barnets nätverk t.ex. biologföräldrar andra viktigt personer och instanser exempelvis skola och vården.
Man bör ha erfarenhet av barn och/eller ungdomar och ha ett genuint intresse av det barn man tar emot, eget rum är också ett vanligt krav.

  • Du är en trygg vuxen med en stabil och ordnad tillvaro, både ekonomiskt och socialt.
  • Du är intresserad av människor och respekterar andra kulturer samt har en förståelse för andras sätt att leva.
  • Du har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta och hjälpa barn och unga i en svår situation. Du välkomnar barnet i familjen och ger det möjlighet att få en trygg tillvaro med en känsla av tillhörighet och hjälp med att komma in i det svenska samhället.
  • Du ser uppdraget som en möjlighet att stötta och hjälpa någon i en utsatt situation. Ett uppdrag ses inte som ett arbete och ska därför inte vara din huvudinkomstkälla. Då man sällan vet hur länge en placering varar och uppsägningstiden oftast är en månad, så kan man från en månad till en annan, stå utan inkomst. 
  • Du har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Eftersom man inte vet hur länge barnet ska stanna är det viktigt att det finns tillräckligt med rum så att alla i familjen har ett eget. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
  • Barnet som placeras kan ha traumatiska upplevelser med sig som det behöver hjälp med att bearbeta. Du kan tänka dig stötta barnet om kontakt med sjukvården eller annan profession behövs.
  • Du kan tänka dig att stötta och hjälpa barnet med skolan, kompisar och att få en meningsfull fritid. Att hjälpa barnet att få en fungerande skolgång, att stötta barnet i det sociala samspelet med andra och att få barnet att känna sig delaktigt och tryggt, är viktiga delar i ditt uppdrag.
  • Du är bra på att samarbeta och är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, biologisk släkt, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl.
  • Du kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, t.ex. med socialtjänsten, vården, skolan mfl. som sker på dagtid.
  • Du kan tänka dig att stötta barnet på olika sätt i relationen med sitt biologiska nätverk och andra, för barnet, viktiga personer.
  • Är ni fler i familjen så är det viktigt att alla är överens om att detta är något som ni vill göra, då hela familjen kommer att påverkas.

Vid kontakt med en handläggare så kommer den att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.

Vart anmäler man sitt intresse?

Det finns olika vägar att gå för att anmäla sitt intresse. Det kan ibland ta lång tid innan man får en första kontakt så det kan vara en god idé att anmäla sig till flera kommuner och/eller företag. Då ökar chanserna för att det ska finnas ett barn eller ungdom som matchar just din familj.

Familjehemsbanken - mötesplatsen för familjer och handläggare
I Familjehemsbanken kan du lägga in en intressenotis om att du vill bli t.ex. familjehem. Kommuner och företag är inne dagligen och söker efter familjer/personer som kan ta emot barn och unga. Du kan även leta bland notiserna som kommuner och företag lagt in under "Sökesnotiser".

Kommunen
Du kan också vända dig till socialtjänsten i din kommun. Genom kommunens hemsida kan man ibland hitta information om hur man blir jourhem, familjehem eller kontaktfamilj/-person och där finns ofta kontaktuppgifter till ansvariga handläggare. Annars kan man även ringa kommunens växel och be att få prata med någon som har hand om det uppdrag man är intresserad av.

Du kan även vända dig till kringliggande kommuner. Med tanke på att du kommer behöva besöka din uppdragsgivare titt som tätt är det viktigt med rimliga avstånd, en liten fingervisning kan vara ca 2 timmars restid mellan din och uppdragsgivarens kommun.

Övriga
Det finns idag många företag som arbetar med familjehemsvård, som man också kan vända sig till. Dessa anlitas av kommunerna. Några av dem hittar du i Familjehemsbanken under Sökesnotiser och Konsulentstödda verksamheter.

Du kan även använda en sökmotor t.ex. Google och använda sökord som familjehem, familjehemsvård, familjevård, familjehemsvärd, jourhem, jourfamilj, kontaktfamilj, kontaktperson och ledsagare.

Hur går det till?

Vid första kontakten med en handläggare vill de få lite upplysningar om dig, t.ex. om boende, arbete, civilstånd, egna barn, vilken åldersgrupp du kan tänka dig.

Varje kommun och företag har sedan sina egna rutiner och utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig. Nedan kan du läsa om några av metoderna som används.

För att bli uppdragstagare så ingår det också att man får lämna registeruppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister och socialregistret. Ibland får man även lämna utdrag från Försäkringskassan och kronofogdemyndigheten.

Kälvestensmetoden
Med denna metod görs en djupintervju som tar några timmar att genomföra. Som par intervjuas man enskilt av varsin handläggare eller liknande. Utredningsmaterialet tolkas sedan av någon som har utbildning inom detta.

PRIDE 
Detta program innehåller både en utbildnings- och en utredningsdel. Som deltagare får man en bra utbildning samtidigt som man får skriva en livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggarna då man går igenom det man skrivit i livsböckerna, utöver de gånger man träffas för utbildning.

Ett hem att växa i
Detta är en grundutbildning för jour- och familjehem som tagits fram av bla. Socialstyrelsen. Mer information om utbildningen finns på Socialstyrelsen hemsida.
Socialstyrelsen har även tagit fram en bedömningsmetod, BRA-fam, som kan användas vid rekrytering av uppdragstagare. Formuläret, som man som intresserad får fylla i, innehåller 59 frågor och ger handläggaren en möjlighet att lära känna dig/er litegrann men även göra en tidig bedömning om man är lämplig som uppdragstagare eller inte.

För att bli kontaktperson eller kontaktfamilj, är det inte alltid man gör en lika omfattande utredning. Ofta skräddarsyr uppdragsgivare sina egna utredningar, exempelvis används ibland en förkortad variant av Kälvestensmetoden.

Läs mer under respektive uppdrag.

Ekonomisk ersättning

Vid en placering i familje- eller jourhem samt vid insatsen kontaktfamilj och kontaktperson utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Ersättningen är uppdelad i två delar, en omkostnadsersättning som nästan är skattefri och ett arvode som beskattas.

Läs mer under respektive uppdrag.

Mer om...


Texten är bl.a. skriven tillsammans med Petra Klawatch som är ordförande i Föreningen Familjehemsmöten.
Familjehemsmöten vänder sig både till barn och ungdomar som är placerade och de biologiska barnen i familjehemmen. Vi vill ge dem en möjlighet att träffas regelbundet i en aktivitet för att stärka deras identitet och se att de inte är ensamma, att det finns fler som lever i en liknande situation.