Du kan göra skillnad!

Alla barn borde ha rätt att få växa upp i en familj. De borde ha rätt till att växa upp och utvecklas till trygga vuxna. Det är inte så viktigt hur familjen ser ut men en familj behöver bestå av vuxna som bryr sig, ger kärlek och som har en framtidsvision.

Det finns mycket att fundera på innan ni som familj åtar er en utmaning långt utöver vad man i förväg kan räkna ut, vad det kommer att innebära för dig själv och din familj. Det är viktigt att prata med alla i familjen om era planer, för alla kommer att bli berörda av ert beslut.

Allmänt om de olika uppdragen

Familjehem

Det finns skillnader i att vara familjehem mot att vara en vanlig familj. Som familjehem öppnar man sitt hem, inte bara för ett barn eller ungdom utan även för granskning av socialtjänst och biologiskt nätverk. Ofta möter man utmaningar som man aldrig trott att man skulle klara, ofta tvivlar man också på om man verkligen klarar av detta. Barn och ungdomar som placeras i familjehem har större behov än egna barn och ungdomar. Det är tufft och tålamodsprövande att vara familjehem, men det ger också otroligt mycket glädje.

Hur länge barnet behöver vara placerat beror bl.a. på anledningen till att barnet är placerat. Ibland kan det handla om några månader, ibland flera år, ibland hela sin uppväxt.

Nätverkshem/släktingplacering
När ett barn behöver placeras, tittar man i första hand på hur det ser ut i barnets nätverk, om det finns någon anhörig eller annan närstående som kan ta emot barnet (SoL 6 kap 5 §). Ett nätverkshem är att betrakta som ett familjehem och det görs en sedvanlig familjehemsutredning av hemmet. Om hemmet blir godkänt och barnet placeras, så ska det utgå ersättning i form av arvode och omkostnadsersättning.

Jourhem

Jourhemmet skiljer sig på många sätt från andra uppdrag dels genom att oftast är en person vara hemma på heltid men också att den som behöver placeras, gör det på mycket kort tid. Jourhemmet har ibland bara någon eller några timmar på sig innan den placerade kommer och lika fort går det när de åker därifrån. Den som placeras i jourhem är i chock. En jourfamilj ska kunna öppna sitt hjärta och alltid visa all form av respekt för den placerade och dess familj. Det här är en mycket värdefull insats och ger en tillfredställelse av att kunna hjälpa till i ett akut läge.

I jourhemmet stannar barnet en kortare tid, tills att det antingen kan åka hem till sin familj igen eller att det placeras i t.ex. ett familjehem. Under tiden barnet bor i jourhemmet ska en utredning göras om barnets situation och vad som är bäst för barnet i det långa loppet.

Kontrakterat jourhem
Att vara kontrakterat familjehem innebär att man fortlöpande står till uppdragsgivarens förfogande. Det kan vara via en kommun eller ett företag. Man blir kontrakterad för en eller flera platser och är skyldig att ta emot de barn och ungdomar som uppdragsgivaren behöver placera. Man får arvode även då inget barn är placerat i hemmet. Full omkostnadsersättning utgår dock enbart när ett barn placeras.

"Löshäst"
Som löshäst kan man välja att säga ja eller nej till ett uppdrag, då man inte bunden till någon uppdragsgivare. Ersättning får man dock enbart när man har en placering. Ofta är man som löshäst även familjehem och tar emot akutplaceringar om det passar in i familjen vid just det tillfället.

Kontaktfamilj

Här kan man verkligen bli en medförälder och bakgrunden till detta är att det är en helt frivillig insats som bygger på att stötta den biologiska familjens behov. Att vara kontaktfamilj kan se ut på många olika sätt men det bygger främst på att barnet kommer då familjen har ledig tid såsom kvällar och helger. Kontaktfamiljens uppdrag bygger i första hand på att vara ett stöd för barnet under en längre tid och här gäller det att ge barnet det stöd och uppmärksamhet som det behöver. Att bli kontaktfamilj kan verka vara den enklaste formen av alla insatser men precis som de övriga insatserna, är den krävande. Det är en fantastisk upplevelse att få följa barnet under många år av tårar och skratt.

Som kontaktfamilj är du en ”vanlig” familj som tar emot ett barn eller flera i ditt hem, vanligtvis en eller två helger i månaden.

Begreppet kontaktfamilj används främst inom insatser som beviljats med stöd av socialtjänstlagen (SoL) medan stödfamilj eller avlastningsfamilj främst används inom insatser som beviljats genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Kontaktperson

Som kontaktperson är man ett stöd och en vän för ett barn, en ungdom eller en vuxen. Man träffas och gör något tillsammans t.ex. promenera, fika, gå och handla, gå på bio, teater eller en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta personens isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.

Varför behöver barn placeras?

Bakgrunden ser olika ut för barn och ungdomar som behöver få komma till ett jourhem eller familjehem. Det kan finnas stora brister inom omsorgsförmågan, ett aktivt missbruk eller en sjukdom hos föräldrarna. Det kan även vara barnets eller ungdomens egna problematik som medför att det behöver placeras.

Som kontaktfamilj blir du en resurs för en annan familj som behöver avlastning och stöd. Barnet kan också ha en social problematik. Du ska ge barnet en trygg miljö. En huvudsaklig uppgift är att lyssna och finnas till.

Vem kan bli familjehem, jourhem, kontaktfamilj/person?

I stort sett vem som helst. Man kan bo i lägenhet, hus på landet, vara ensamstående, gifta, sambo, med eller utan barn, arbeta heltid, deltid eller studera. Det finns ingen formell åldersgräns utan det viktiga är att det finns en trygg och stabil tillvaro, utrymme, gott om tid och tålamod och att man kan tänka sig att samarbeta med barnets familj och socialtjänsten.

Vart anmäler man sitt intresse?

Det finns olika vägar att gå för att anmäla sitt intresse. Ofta tar det lång tid innan man får sin första placering så man kan anmäla sig till flera, för att chanserna ska öka att det finns ett barn eller ungdom som matchar med just er familj. Kom ihåg att även om det känns hopplöst ibland, så kan du göra stor skillnad för ett barn eller ungdom!

Familjehemsbanken - mötesplatsen för familjer och handläggare
I Familjehemsbanken kan du lägga in en intressenotis om att du vill bli t.ex. familjehem. Kommuner och företag är inne dagligen och söker efter familjer som kan ta emot barn och unga.

Du kan även leta bland notiserna som kommuner och företag lagt in under "Sökesnotiser".

Kommunen
Vänd dig till socialtjänsten i din hemkommun men även grannkommunerna. Man kan ringa växeln och be att få prata med någon som har hand om t.ex. familjehem. Genom kommunens hemsida kan man ibland hitta information om hur man blir familjehem, jourhem eller kontaktfamilj och telefonnummer eller mailadresser till dem man kan kontakta.

Du kan även vända dig till kringliggande kommuner. En liten fingervisning kan vara ca 2 timmars restid mellan din och den andra kommunen.

Övriga
Det finns idag många företag som arbetar med familjehemsvård, som man också kan vända sig till. Dessa anlitas av kommunerna. Några av dem hittar du i Familjehemsbanken under sökesnotiser och konsulentstödda verksamheter.

Man kan även använda en sökmotor t.ex. google och eniro och använda sökord som familjehem, familjehemsvård och familjehemsvärd.

Hur går det till?

Vid första kontakten med en handläggare så frågar de litegrann om er. T.ex. boende, arbete, civilstånd, egna barn, vilken åldersgrupp ni kan tänka er.

Varje kommun och företag har sina egna utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om er. Två utredningsmetoder, som idag brukar användas, är Kälvesten och PRIDE.

Kälvestensmetoden är en djupintervju där man sitter i skilda rum och får svara på en massa frågor. Brukar ta några timmar.

PRIDE är dels en utbildning och dels en utredning. Man får skriva sin egen livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggarna och går igenom det man skrivit i livsböckerna, utöver de gånger man träffas för utbildning.

För att bli kontaktperson, kontakt- eller avlastningsfamilj, är det inte en lika omfattande utredning.

Ersättning

Vid en placering utgår ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Den är uppdelad i två delar, en omkostnadsdel som nästan är skattefri och en arvodesdel som beskattas.

Omkostnaden ska täcka de mer kostnader som den nya familjemedlemmen medför, så som kläder, mat, fickpengar, hobby och en massa andra saker. Omkostnadsersättningen är varken sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande. Man får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger 5 000 kronor.
Arvodet är lön för det uppdrag du utför. Arvodesersättningen är sjukpenninggrundande och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Uppdraget berättigar inte heller till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning.

Mera läsning

Berättelser ur livet

Diskussionsforum
Att läsa om andras erfarnheter och få möjligheten att få svar på sina frågor innan man funderar på att bli tex familjehem kan vara guld värt.

Ersättning
Att få skälig ersättning för sitt uppdrag är självklart. Sveriges Kommuner och Landsting ger varje år ut rekommendationer kring ersättningsnivåerna.

FaCO´s Handbok
I FaCO´s handbok hittar du information om det mesta som man kan fundera över vid, under och efter en placering.

Vägen till att bli familjehem, jourhem, kontaktfamilj och kontaktperson
Här hittar du lite mera information om bla. utredningsmetoder, umgänge, ersättningar, försäkring m.m.

Texten är skriven tillsammans med Petra Klawatch som är ordförande i Föreningen Projekt Familjehemsmöten.
Projekt Familjehemsmöten vänder sig både till barn och ungdomar som är placerade och de biologiska barnen i familjehemmen. Vi vill ge dem en möjlighet att träffas regelbundet i en aktivitet för att stärka deras identitet och se att de inte är ensamma, att det finns fler som lever i en liknande situation.