Familjehem, jourhem, kontaktfamilj, kontaktperson

Familjehem

Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot ett eller flera barn/ungdomar under en kortare eller längre period i sitt hem. Målet man arbetar mot som familjehem är att barnet ska återförenas med sin biologfamilj. En viktig del i den återföreningen är umgänge med biologfamiljen.

Jourhem

Som jourhem tar man emot barn och ungdomar som behöver tas omhand omedelbart. I jourhemmet stannar barnet/ungdomen en kortare tid, tills det antingen kan åka hem till sin familj eller att det placeras i t.ex. ett familjehem. Under tiden barnet/ungdomen bor i jourhemmet ska en utredning göras om barnets situation och vad som är bäst för barnet i det långa loppet.

Kontaktfamilj

Som kontaktfamilj tar man emot ett barn eller ungdom i sitt hem t.ex. 1-2 helger i månaden för att avlasta barnets familj. Anledningen till att en kontaktfamilj behövs, kan vara många. Det kan vara ensamstående föräldrar som behöver stöd, tonårskillar som behöver manliga förebilder, barn med funktionshinder eller att någon i familjen har en sjukdom som gör att det behövs avlastning ibland. Det kan även vara föräldrar som inte förmår att ge barnet det stöd som behövs fullt ut eller att barnet eller ungdomen behöver ett miljöombyte. Socialnämnden utreder och beslutar om behovet finns. Kontaktfamilj är en frivillig insats och kan inte tillsättas mot den enskildes vilja. Insatsen beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Kontaktperson

Som kontaktperson hjälper man en tonåring eller en vuxen som behöver extra stöd, stimulans eller aktiviteter. Man träffas och gör något tillsammans t.ex. promenera, fika, gå och handla, gå på bio, teater eller en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta den enskildes isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.

Varför behöver barn placeras?

Anledningen till att barn och ungdomar behöver placeras varierar. Många gånger kan det röra sig om flera olika slags problem i familjen:

Missbruk av alkohol och andra droger
Psykiska eller fysiska problem
Utvecklingsstörning eller annat skäl till brist på mognad
Relationstörningar mellan barn och förälder
Försummelse och vanvård
Psykisk och fysisk misshandel
Sexuella övergrepp
Barnet eller ungdomen beter sig på ett destruktivt sätt

Vem kan bli t.ex. familjehem?

I stort sett vem som helst. Man kan bo i lägenhet, hus på landet, vara ensamstående, gifta, sambo, med eller utan barn, arbeta heltid/deltid, studera. Det viktiga är att det finns en trygg och stabil tillvaro, utrymme, tid, tålamod och framförallt att man kan arbeta i team.

Några tankar på vägen innan man bestämmer sig

Finns det tid, tålamod och plats för ett barn eller ungdom som kan ha stora svårigheter?
Finns det ork att arbeta i ett team med biologföräldrar, som kan har stora svårigheter?
Hur påverkas våra egna barn om vi tar emot ibland mycket trasiga barn och vad händer när barnet ska återvända hem?

Vart anmäler man sitt intresse?

Familjehemsbanken - mötesplatsen för familjehem, jourhem, kontaktfamilj/person och handläggare
I Familjehemsbanken kan du lägga in en intressenotis om att du vill bli t.ex. familjehem, formulär finns under fliken familjenotiser . Du kan även leta bland notiserna som kommuner och företag lagt in under sökesnotiser.

Kommunen

Vänd dig till socialtjänsten i kommunen. Man kan ringa växeln och be att få prata med någon som har hand om familjehem, jourhem eller kontaktfamilj/person. Ibland är det olika personer som har hand om olika insatser. Genom kommunens hemsida kan man ibland hitta information om hur man blir familjehem, jourhem och kontaktperson/familj och telefonnummer eller mejladresser till vem man kan kontakta.

Övriga

Det finns idag många andra som man kan vända sig till än kommunen. Det finns organisationer, stiftelser, företag, förbund och andra som utbildar och rekryterar bl.a. familjehem. Dessa anlitas av kommuner. Man kan hitta dem genom att använda en sökmotor t.ex. google och eniro.

Skillnaden mellan en kommun och ett företag, organisation m.fl. kan exempelvis vara omfattningen av handledning (företag och andra erbjuder oftast handledning dygnet runt om så behövs) och ersättning som ibland är högre än vad kommunerna betalar, men det varierar väldigt.

Hur går det till?

Vid första kontakten med en handläggare så frågar de litegrann om er. T.ex. boende, arbete, civilstånd, egna barn, vilken åldergrupp ni kan tänka er.
Varje kommun har sina utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket om er som möjligt. Två utredningsmetoder som brukar användas är Kälvesten och PRIDE.

Kälvestensmetoden – en djupintervju görs där man sitter i skilda rum och får svara på en massa frågor. Beräkna ett par timmar.
PRIDE är dels en utbildning och dels en utredning. Man får skriva sin egen livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggaren och går igenom det man skrivit i livsböckerna utöver de gånger man träffas för utbildning.

För att bli kontaktperson, kontakt- eller avlastningsfamilj, är det inte en lika omfattande utredning.

Försäkring

Vid en placering bör man kolla upp med sitt försäkringsbolag om man behöver anmäla att man blivit fler i familjen. Fråga även placeringskommunen eller organisationen hur barnet och ni som te.x. familjehem, är försäkrade. Socialtjänsten bör teckna fritidsförsäkring för det placerade barnet. Däremot bör familjehemmet, då barnet är placerat, se till att barnet är sjukförsäkrat eftersom detta inte kan göras av kommunen. Ersättning för sådan försäkring skall naturligtvis betalas av kommunen.

Ersättning

Vid en placering utgår ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Den är uppdelad i två delar, en omkostnadsdel som nästan är skattefri och en arvodesdel som beskattas.

Omkostnaden ska täcka de mer kostnader som den nya familjemedlemmen medför, så som kläder, mat, fickpengar, hobby och en massa andra saker. Omkostnadsersättningen är varken sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande. Man får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger 5 000 kronor.
Arvodesersättningen är lön för det uppdrag du utför. Arvodesersättningen är sjukpenninggrundande och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Uppdraget berättigar inte heller till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning.

Vad man ska begära i ersättning när man får en placering är alltid svårt att veta innan. Ibland vet man redan innan att det finns vissa svårigheter och ibland så upptäcker man detta efter hand. Man kan alltid försöka att förhandla sin ersättning.
Ett tips är att läsa SKL´s cirkulär 08:81. Där finns att läsa om rekommendationer inför, under och efter en placering. Cirkuläret är från 2008 men det är det senaste som SKL gett ut.

Lagar

Det finns flera lagar och förordningar som styr en placering. Nedan nämns några av dem.

Socialtjänstlagen, (SoL) SFS 2001:453
Vid en placering med stöd av socialtjänstlagen måste föräldrarna antingen själva begära
placeringen eller lämna samtycke till den.

Lagen om vård av unga, (LVU), SFS 1990:52
Om det inte går att arbeta sig fram till frivilliga lösningar, kan placering av barn och ungdomar göras med stöd av LVU.

Socialtjänstförordningen, SoF 2001:937

Skollagen 1985:1100

Mera läsning

Berättelser ur livet

Diskussionsforum
Att läsa om andras erfarnheter och få möjligheten att få svar på sina frågor innan man funderar på att bli tex familjehem kan vara guld värt.

Ersättning
Att få skälig ersättning för sitt uppdrag är självklart. I Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer för familjehem, jourhem och kontaktfamilj/person finner du ersättningsnivårer och mycket annat.
Vill du söka efter dem på nätet så gå in på www.skl.se, cirkulärnumren är 11:47, 11:48 och 11:49. Det finns också mycket intressant att läsa i cirkulär 08:81 som du kan söka efter på samma sida.

Handboken
I FaCO´s handbok hittar du information om det mesta som man kan fundera över vid, under och efter en placering.

Vägen till att bli familjehem, jourhem, kontaktfamilj och kontaktperson
Här hittar du lite mera information om bla. utredningsmetoder, umgänge, ersättningar, försäkring m.m.