Samverkan var lösningen för Kumla kommun

Genom att jobba med samverkan har Kumla kommun minskat antalet placeringar och fördubblat antalet frivilliga, förebyggande insatser.

Publicerad 23 mars 2020

Precis som i många andra kommuner var det i Kumla vanligt att socialsekreterarna höll sig inom sin ram, elevhälsoteamet inom sin och BUP inom sin. Man jobbade med samma klient, utan att egentligen veta vad som gjordes för personen från andra håll. Hösten 2018 blev det ändring på det, när kommunen kom med i projektet TSI - tidiga samordnade insatser, som är ett regeringsuppdrag som drivs gemensamt av Socialstyrelsen och Skolverket.

Ylva Forslund, enhetschef för familjeenheten på Kumla kommun. 

– Något som vi såg väldigt tidigt i projektet var att vi behöver veta mer om varandras verksamheter för att få bättre förståelse för våra respektive arbeten och kunna hitta de bästa lösningarna, berättar Ylva Forslund, enhetschef för familjeenheten på Kumla kommun.

Naturlig samverkan över myndighetsgränser
Ju mer kunskap och information kollegorna utbytte med varandra desto mer började de samverka och idag sker det naturligt även över myndighetsgränser mellan kommun och region exempelvis.

– Vi har en väldigt bra samverkan mellan socialtjänst och skola idag. Nästa steg är att haka på bvc och mvc för att även där kunna fånga personer så tidigt som möjligt, berättar Lena Persson, verksamhetschef för elevhälsan i Kumla kommun.

I projektet har man utvecklat en egen samverkansmodell som kallas ”Bron”. Den går ut på att i ett tidigt skede med samlade resurser från skola, elevhälsa och socialtjänst träffa föräldrarna för ett första möte där man pratar om nuläget. Där efter träffas familjebehandlare och familjen vid tre tillfällen med förutbestämda teman för respektive träff för att sedan återsamlas på en avslutande träff tillsammans med skolan. Bron erbjuds till föräldrar där skolan uppfattar att det finns något behov av stöd inom grundskola och förskola.

Lena Persson, verksamhetschef för elevhälsan, Kumla kommun. 

Fler får hjälp tidigare
– Vi har kunnat se att de som kommer frivilligt för råd och stöd har ökat med 143 procent senaste året. Vi ser också att antalet utredningar baserat på ansökningar har ökat från 43 procent till 48 procent, vilket vi tror har att göra med hur vi samverkar och kan hjälpa föräldrarna tidigare innan problemen hunnit växa sig så stora, fortsätter Ylva Forslund.

Genom samverkansprojektet utvecklas också ett gemensamt språk mellan professionerna för att förstå varandra bättre och i förlängningen kunna kommunicera tydligare med föräldrarna.

– Det är inte bara mellan förvaltningarna och myndigheterna som samverkan har blivit bättre, jag tycker också att vi intern inom socialtjänsten också samverkar mer nu än tidigare och försökt samordna möten så att en person som träffar personal både inom försörjningsstöd, familjeenheten och missbruksenheten exempelvis inte ska behöva komma hit lika ofta utan att man kallar till ett möte och där kan alla berörda träffas vid samma tillfälle, fortsätter Ylva Forslund.

Permanentat samverkansarbetet
TSI-projektet sträcker sig fram till årsskiftet 20/21 och i början av 2021 planeras en stor spridningskonferens där man hoppas kunna knyta till sig ytterligare samverkanspartners. Att samverkansarbetet ska fortsätta även efter projektets avslut råder inga tvivel om.

– Absolut, jag har till och med pratat samverkan vid anställningsintervjuer på senaste tiden, det hade jag inte gjort innan det här projektet, säger Ylva Forslund.

I TSI-projektet ingår även de närliggande kommunerna Hallsberg, Askersund och Lekeberg, som man samverkar med när det gäller vissa insatser bland annat för barn med fetma.

Föregående Nästa