familjehemmet.se

Du kan göra skillnad!

Det finns barn som behöver en annan familj för en tid, som kan erbjuda trygghet, värme och kärlek. Även om det bara är för en kort tid, så betyder det lilla så väldigt mycket!

Familjehemmet.se är en sida med information till dig som funderar på att bli eller kanske redan är, familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

Välkommen!

Bli familjehem!

Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot barn, ungdomar eller vuxna under en kortare eller längre tid i sitt hem för vård och fostran. Ett av målen man som familjehemsförälder arbetar mot, är att barnen i slutändan ska återförenas, om det är möjligt, med sina biologiska familjer. En viktig del i den processen, är att medverka till att upprätthålla ett fungerande umgänge med barnets biologiska familj.

För enkelhetens skull använder vi fortsättningsvis oftast benämningen ”barn”, underförstått att det även omfattar ungdomar. Vi skriver inget specifikt om vuxenplaceringar utan de uppdragen kan även appliceras på nedanstående text.

INNEHÅLL

Att bli familjehem

Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en ”extra” familj, under en kortare eller längre tid. För dessa barn är det viktigt att man som familjehem har tagit ett välgrundat beslut så att man orkar med det uppdrag man åtagit sig, oavsett vad som händer kring barnet och hur jobbigt det kan bli.

Du måste inte vara perfekt! Det viktiga är att man som familjehem kan erbjuda ett hem i en ”vanlig” familj med en eller två trygga vuxna som förmår att ge ett barn en stabil tillvaro och en möjlighet att få vara barn för att kunna växa och utvecklas under goda förhållanden.

Alla barn är unika och därför behövs det olika slags familjekonstellationer. Du kan bo på landet eller i stan, i lägenhet eller hus, vara ensamstående, gift eller sambo, med eller utan barn. Det som är viktigast är att familjehemmets förhållanden och förutsättningar matchas med barnets behov. Rätt familj till rätt barn!

Som familjehemsförälder får du stöd och vägledning i ditt uppdrag, antingen från de ansvariga handläggarna vid socialtjänsten eller från en egen handledare som man tar in för ändamålet. Ofta har man många frågor både innan, under och efter en placering. Handläggaren eller handledaren ska finnas där för dig som ett stöd i vardagen när du behöver det. Var aldrig rädd för att fråga om det du undrar över. Frågar man inte, får man heller inga svar!

Nätverkshem/släktingplacering
När ett barn behöver placeras, [...] skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas (SoL 6 kap 5 §). Ett nätverkshem är att betrakta som ett familjehem och det görs en sedvanlig familjehemsutredning av hemmet. Om hemmet blir godkänt och barnet placeras, ska det utgå ersättning i form av arvode och omkostnadsersättning.

Förstärkt familjehem
Att vara ett förstärkt familjehem innebär att man får kompletterande stöd, bl.a. genom handledning, stöd dygnet runt, utbildning och vid behov avlastning. Många gånger kan de placeringar som man tar emot som förstärkt familjehem vara svåra och mycket krävande.

Samarbete

När ett barn placeras i ett familjehem ingår många olika samarbetspartners kring barnet. Det är inte bara den ansvariga handläggaren från socialtjänsten man behöver samarbeta med, utan ofta även ett helt nätverk av människor, som föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar, personal vid förskola/skola, inom sjukvård, habilitering, barnpsykiatri m.fl.

Barnet som kommer till din familj ska du som familjehemsföräldrar vara "medförälder" till. Det innebär bl.a. att vara ett stöd för barnet i kontakten med sina biologiska föräldrar och dess övriga nätverk. Att finnas där och tala om att det är tillåtet att älska och tycka om sina föräldrar, trots deras brister, är en viktig del i det stödet.

För att barnet ska kunna utvecklas och så småningom kunna flytta hem igen, är ett nära samarbete mellan alla inblandade vuxna mycket viktigt. Socialtjänsten, som är ansvarig för placeringen, ska vara spindeln i nätet och ge stöd och hjälp till familjehemmet, barnet och dess föräldrar för att samarbetet ska fungera så bra som möjligt.

Varför barn behöver placeras i familjehem

Bakgrunden ser olika ut för de barn som behöver komma till ett familjehem. Det kan finnas stora brister i omsorgsförmågan, ett aktivt missbruk eller en sjukdom hos föräldrarna. Det kan även handla om barnets problematik eller livssituation som medför att det behöver placeras. Ytterligare exempel är svårigheter i skolan, konflikter med föräldrarna, kriminalitet, missbruk och liknande problem som kan vara orsaker till att barnet behöver miljöombyte. En annan grupp består av alla de ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar som kommer till Sverige som behöver trygga vuxna som finns där och stöttar och vägleder.

Oftast placeras barn enligt Socialtjänstlagen (SoL), då har vårdnadshavarna gett sitt samtycke och det blir en s.k. frivillig placering. De gånger som vårdnadshavarna motsätter sig en placering kan socialtjänsten göra en framställning hos socialnämnden om ett omhändertagande enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det finns tillräckligt stark misstanke om att ett barn far illa i sin familj, kan man i dessa fall besluta om placering under tvång. Det slutgiltiga beslutet fattas av förvaltningsrätten och kan överklagas av vårdnadshavare eller socialnämnden.

Anledningen till att vuxna placeras i familjehem kan vara att personen tagit sig ur ett missbruk eller avtjänat ett fängelsestraff och behöver stöd en tid för att kunna slussas in i samhället igen. Förälder/barn placeringar förekommer också. Det kan vara en förälder som behöver stöd i sin föräldraroll, att skapa rutiner och regler för sitt barn. Det kan också vara en förälder som behöver stöd, både före och efter barnet är fött.

Hur lagar man något som gått sönder?

Barn och ungdomar som placeras i familjehem bär ofta på en tung ryggsäck. Det är inte alltid så enkelt att lätta på tyngden i dessa ryggsäckar, det kan ta tid. Ofta handlar det om traumatiska upplevelser som kräver stort tålamod och förståelse av de vuxna som möter dessa barn. Det går kanske inte alltid att laga det trasiga men det går att hjälpa och stötta barnet i sin process så att de kan ta sig genom och bearbeta det jobbiga och svåra. Tiden läker alla sår brukar man säga. Det är nog en sanning med modifikation när det gäller dessa barn. Men med kärlek och omsorg kan man komma långt.

Många barn som placeras kan även ha olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD eller autism/asperger, ofta i kombination med varandra eller t.ex. utvecklingsstörning. Ibland vet man om detta från början, men i vissa fall uppdagas det med tiden. Detta kan göra att uppdraget blir tyngre än vad man fått information om och räknat med från början.

Misstanke om att ett barn far illa

Om du misstänker att ett barn far illa, bör du göra en s.k. orosanmälan till socialtjänsten. Känner du dig osäker på om du ska göra en anmälan eller inte, kan du ringa till socialtjänsten och rådfråga. Det går bra att vara anonym, tänk då på att inte nämna några namn, varken på dig själv, på barnet eller på barnets familj.

När socialtjänsten får in en anmälan, görs en bedömning om en utredning ska inledas eller ej. Hur förfarandet kring en anmälan ser ut i kommunen, berättar socialsekreteraren vid en anmälan.

Finns det några krav?

Du ska vara en trygg vuxen, vara intresserad av människor och kunna tänka dig att stötta och hjälpa någon som är utsatt. Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående, gift, sambo eller ha registrerat partnerskap, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera.
Det finns ingen formell åldersgräns, men olika kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare. Det viktigaste är att det finns en trygg och stabil tillvaro, utrymme, gott om tid och tålamod och att man kan tänka sig att samarbeta med socialtjänsten, personer i barnets nätverk t.ex. biologföräldrar samt andra viktigt personer och instanser exempelvis skola och vården.
Man bör ha erfarenhet av barn och/eller ungdomar och ha ett genuint intresse av det barn man tar emot, eget rum är också ett vanligt krav.

  • Du är en trygg vuxen med en stabil och ordnad tillvaro, både ekonomiskt och socialt.
  • Du är intresserad av människor och respekterar andra kulturer samt har en förståelse för andras sätt att leva.
  • Du har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta och hjälpa barn och unga i en svår situation. Du välkomnar barnet i familjen och ger det möjlighet att få en trygg tillvaro med en känsla av tillhörighet och hjälp med att komma in i det svenska samhället.
  • Du ser uppdraget som en möjlighet att stötta och hjälpa någon i en utsatt situation. Ett uppdrag ses inte som ett arbete och ska därför inte vara din huvudinkomstkälla. Då man sällan vet hur länge en placering varar och uppsägningstiden oftast är en månad, så kan man från en månad till en annan, stå utan inkomst. 
  • Du har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Eftersom man inte vet hur länge barnet ska stanna är det viktigt att det finns tillräckligt med rum så att alla i familjen har ett eget. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
  • Barnet som placeras kan ha traumatiska upplevelser med sig som det behöver hjälp med att bearbeta. Du kan tänka dig stötta barnet om kontakt med sjukvården eller annan profession behövs.
  • Du kan tänka dig att stötta och hjälpa barnet med skolan, kompisar och att få en meningsfull fritid. Att hjälpa barnet att få en fungerande skolgång, att stötta barnet i det sociala samspelet med andra och att få barnet att känna sig delaktigt och tryggt, är viktiga delar i ditt uppdrag.
  • Du är bra på att samarbeta och är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, biologisk släkt, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl.
  • Du kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, t.ex. med socialtjänsten, vården, skolan mfl. som sker på dagtid.
  • Du kan tänka dig att stötta barnet på olika sätt i relationen med sitt biologiska nätverk och andra, för barnet, viktiga personer.
  • Är ni fler i familjen så är det viktigt att alla är överens om att detta är något som ni vill göra, då hela familjen kommer att påverkas.

Vid kontakt med en handläggare så kommer den att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.

Vart anmäler man sitt intresse?

Du kan anmäla ditt intresse för att bli exempelvis familjehem på olika sätt.

  • Familjehemsbanken - Du är varmt välkommen att lägga in en intressenotis hos oss i Familjehemsbanken, du hittar formuläret via denna länk, det är helt gratis. Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet för personer som vill bli t.ex. familjehem och handläggare inom kommun och olika företag. Besök gärna hemsidan för mer information.
  • Socialtjänsten i din kommun - Du kan även ringa eller maila till socialtjänsten i den kommun du bor i, kontaktuppgifter hittar du via kommunens hemsida. Du kan även vända dig till kommunerna runt omkring. HÄR finns kontaktuppgifter till alla kommuner.
  • Konsulentstödda företag - Det finns många olika företag som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård. Några av dem hittar du på vår hemsida, andra hittar man genom att söka på exempelvis Google.

Vem ska man vända sig till?
Detta är en svår fråga eftersom vi alla är olika, mycket handlar om personkemi. Vi brukar rekommendera att man lägger in en intressenotis hos oss och även anmäler sitt intresse till olika kommuner och företag.

Ett tips är att i kontakten med en uppdragsgivare (kommun eller företag) så ska man känna ett förtroende för personen och den kommun eller företag som denne representerar och att man får svar på sina frågor som man har. Två frågor som är viktiga att ställa är vilket stöd man får och om man får gå någon utbildning innan man blir uppdragstagare.

Familjehemsutredning

Innan du kan bli familjehem så måste du och din eventuella partner genomgå en omfattande utredning av socialtjänsten i den placerande kommunen. Denna består av intervjuer, referenstagning och registeruppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister och socialregistret. Ibland får man även lämna utdrag från föräkringskassan och kronofogdemyndigheten.

Varje kommun och företag har sina egna utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig/er som person från den dagen du/ni föddes, till nutid. Några av utredningsmetoderna som används är:

Kälvestensmetoden
Med denna metod görs en djupintervju. Som par intervjuas man enskilt av varsin handläggare eller liknande. Handläggaren går sedan genom utredningsmaterialet i en grupp där resultatet tolkas tillsammans med en psykolog. Den utredda familjens starka och svaga sidor åskådliggörs vid detta möte och sedan tas det beslut om familjen blir godkända eller inte.

PRIDE
Detta program innehåller både en utbildnings- och en utredningsdel. Som deltagare får man en bra utbildning samtidigt som man får skriva en livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggarna då man går igenom det man skrivit i livsböckerna utöver de gånger man träffas för utbildning.

Ett hem att växa i
Detta är en grundutbildning för jour- och familjehem som tagits fram av bla. Socialstyrelsen. Mer information om utbildningen finns på Socialstyrelsen hemsida.
Socialstyrelsen har även tagit fram en bedömningsmetod, BRA-fam, som kan användas vid rekrytering av familjehem. Formuläret, som man som intresserad får fylla i, innehåller 59 frågor och ger handläggaren en möjlighet att lära känna dig/er litegrann men även göra en tidig bedömning om man är lämplig som familjehem/jourhem eller inte.

Exempel på frågeställningar vid en familjehemsutredning

Här följer ett urval av frågor som brukar ingå i en utredning.

  • Familjebakgrund och nuvarande familjesituation
    En utredare vill veta så mycket som möjligt om dig som person från den dag du föddes till nutid, hur du fungerar tillsammans med din eventuella partner, som förälder och hur ni alla fungerar tillsammans som familj. En trygg och stabil social tillvaro med ett välfungerande nätverk är viktigt.
  • Är alla överens i familjen?
    Alla familjens medlemmar bör vara införstådda och överens om att ta emot ett fosterbarn då hela familjen kommer att påverkas av beslutet.
  • Boende
    Du kan bo i lägenhet, hus, på landet eller i stan. Vid en familjehemsplacering bör det finnas ett eget rum till barnet. Det är också viktigt med rimliga avstånd då ett familjehemsuppdrag innebär en hel del möten med bl.a. uppdragsgivaren och träffar med den biologiska familjen och andra viktiga personer för barnet. En liten fingervisning kan vara ca. 2 timmars restid mellan din och uppdragsgivarens kommun.
  • Nuvarande arbete och möjlighet till tjänstledighet
    Ibland kan det behövas att en familjehemsförälder är hemma en kortare eller längre tid, särskilt om det är mindre barn som placeras. Detta är viktigt eftersom barnet måste få möjlighet att knyta an till en vuxen för att känna sig trygg och för att kunna utvecklas gynnsamt. Barnet kan inte knyta an till alla familjemedlemar samtidigt utan måste ha en anknytningsperson som den kan lita på, att den personen finns där i vått och torrt. Hur snabbt denna process går är olika beroende på vad barnet upplevt tidigare i sitt liv.
  • Hur ser det sociala nätverket ut
    Man gör ofta en nätverkskarta för att visa hur det ser ut med släkt, vänner, skola, läkare och andra tänkbara resurser som kan komma att behövas. Ett välfungerande nätverk är viktigt för att kunna erbjuda barnet en långsiktig trygghet och för att som familjehem orka oavsett vilka eventuella problem som kan uppstå över tid.
  • Varför man vill bli familjehem
    I en utredning vill man höra hur du och din familj har funderat kring valet att ta emot ett barn eller ungdom i familjen, vad som motiverar dig/er till att göra det och att det är ett välgrundat beslut som är förankrat hos alla i familjen.
  • Erfarenhet av att vårda eller möta barn, unga eller vuxna
    Man behöver inte ha egna barn men det bör finnas någon erfarenhet av barn eller unga. Det kan t.ex. vara genom att man kommer i kontakt med barn och unga genom släkten, vänner, grannar, arbetet eller via någon fritidsysselsättning.
  • Syn på barnuppfostran - vägledning, gränssättning
    Barn som placeras kommer ofta från en kaotisk uppväxtmiljö. Det har kanske inte funnits några regler eller gränssättningar i deras familjer. Som familjehem är det viktigt att man har tydliga ramar och regler för att underlätta för barnet att veta vad som är rätt och fel, samtidigt som man bör ha förståelse för att barnet behöver tid på sig att vänja sig vid de nya förhållandena. I början kan det vara jobbigt och tålamodsprövande. Innan barnet funnit sig i allt det nya, kommer det troligen testa dig/er på olika sätt. Genom att fortsätta vara konsekvent, bekräfta barnet och visa att du/ni står kvar oavsett hur barnet beter sig, hjälper man barnet att slappna av och få en känsla av trygghet.
    Vid en vuxenplacering eller en förälder/barnplacering blir uppdraget mer inriktat på att ge vägledning. T.ex. att hjälpa till så att den vuxne kan komma tillbaka in i samhällslivet eller att hjälpa en förälder med att skapa ramar och regler för sitt barn, för att få till en fungerande vardag osv.
  • Hur påverkas man som familj av att ta emot, ibland, mycket trasiga barn
    Det är inte alltid lätt att förutse vad ett familjehemsuppdrag kan komma att innebära. Man bör ta sig tid att noga tänka genom alla olika aspekter av ett uppdrag innan man ger sig in i det och förbereda sig så gott det går.
  • Styrkor och svagheter som förälder/familj
    Vad kan du som förälder/familj ge ett barn som behöver trygga och stödjande vuxna? Du kommer att få berätta om dina livserfarenheter, om eventuella kriser du varit med om, både som individ och som par, och hur du/ni tagit er genom dem. Ingen människa är perfekt, det viktiga är att man är medveten om sina brister för att kunna jobba på dem!
  • Erfarenhet av förlust och kris
    Det kan vara positivt att man har erfarenhet av förluster och kriser under livets gång, men man ska ha tagit sig igenom dem och lagt dem bakom sig. En känsla av förlust är något som alla fosterbarn bär med sig, därför är det viktigt att man som familjehem förstår vad en förlust kan innebära.
  • Samarbete med biologföräldrar, socialtjänst och övriga i nätverket
    För att en familjehemsplacering ska bli lyckad måste det finnas ett nära och bra samarbete mellan familjehemmet, socialtjänsten, biologföräldrar och ibland även andra släktingar som är viktiga för barnet. Ofta har barnet även kontakter med sjukvård, habilitering eller barnpsykiatri på olika sätt. Ett respektfullt och gott samarbete med de biologiska föräldrarna, oavsett eventuella brister eller tillkortakommanden, är viktigt för att en placering ska fungera.
  • Tidigare erfarenheter av teamarbete/samarbete
    Det kan t.ex. vara från tidigare placeringar, via arbetet eller i hemmet. Som familj samarbetar man varje dag för att vardagen ska fungera.
  • Åldersgrupp och förbehåll
    Man ska välja en åldersgrupp som man känner sig ”säker” med. Tillsammans med handläggaren kommer man fram till vilken ålder på barn som passar. Förbehåll kan innebära att man kanske inte kan ta emot funktionshindrade, utåtagerande eller mycket våldsamma barn t.ex.
  • Avslut av en placering, tankar kring att barnet ska flytta
    Känslor av sorg och förlust drabbar alla i en familj, det är bra att vara förberedd på vad ett avslut kommer att innebära och hur man ska hantera det inom familjen.
  • Fritidsysselsättning
    Man vill få en uppfattning om hur livet i din familj ser ut, hur tiden i familjen fördelas och att det finns en bra balans mellan alla olika aktivieter.
  • Referenter
    I en utredning skall det ingå minst två referenter. Dessa referenter ska känna dig väl och kunna berätta om dig som person och din familj. Det kan vara en arbetskamrat, vän, släkting, granne eller ibland även arbetsgivare.

Hur lång tid det tar från det att man blivit godkänd som familjehem tills man får en placering, är väldigt olika. Det kan röra sig om allt från någon månad till ett halvår eller ibland mer. Anledningar till att det dröjer kan vara att: det är inte färdigutrett om ett barn/ungdom ska placeras, ungdomen vill inte, föräldrarna sätter sig emot ett placeringsbeslut, socialtjänsten väntar på ett domstolsbeslut m.m. Det kan också vara så att det vid det aktuella tillfället inte finns något barn som matchar just din familj. Matchningen mellan barn och familjehem är mycket viktig för att det ska bli en lyckad placering.

Avtal

Vid en placering ska det skrivas ett avtal mellan familjehemmet och ansvarig socialnämnd. Detta avtal bör skrivas innan placeringen sker för att alla parter ska veta vad som gäller. Om detta mot förmodan inte är möjligt, ska det noteras noga i familjehemmets akt vad man kommit överens om muntligen, t.ex. om ekonomiska ersättningar. Det är sedan socialtjänstens handläggare som ansvarar för att det upprättas ett skriftligt avtal.

I avtalet skriver man bl.a. in uppdragets omfattning, uppsägningstid, parternas rättigheter respektive skyldigheter, gällande försäkringar, ekonomiska ersättningar och tidpunkt för utbetalningar. Det bör även stå vad som gäller vid oplanerad frånvaro, d.v.s. om barnet exempelvis skulle rymma, och om hur ersättningar betalas ut vid en uppsägning.

Avtalet bör ses över med jämna mellanrum. Det kan förekomma förändringar i barnets situation som påverkar den arbetsinsats som krävs och ersättningsnivåer kan förändras m.m.

Genomförandeplan

En genomförandeplan bör upprättas i samband med att ett barn placeras. Genomförandeplanen ska beskriva vilka olika insatser som behövs för barnet, målet med insatserna, när och hur de ska genomföras och av vem. Det ska också stå när och hur barnet ska träffa sina föräldrar och andra närstående, samt när och hur barnet ska ha kontakt med sin handläggare.

Mer finns att läsa i Socialtjänstförordning (2001:937) kapitel 5 Vissa uppgifter för socialnämnden samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11 ) kapitel 7 Planera och följa vården.

Försäkringar

Kom ihåg att alltid se över ditt försäkringsskydd när du tar emot barn eller vuxna i ditt hem.

  • Måste du meddela att ni blivit flera? En del försäkringsbolag vill ha personnummer och namn inskrivet på den nya personen.
  • Är barnet försäkrat genom kommunen/företaget? Hur ser det skyddet ut?
  • Ska du komplettera med en sjukvårdsförsäkring?
  • Är du som till familjehem försäkrat på något sätt genom kommunen/företaget?
Många viktiga frågor som är bra att tänka på innan man åtar sig ett uppdrag!

Ekonomisk ersättning

Vid en placering utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför. Ibland vet man innan att det kommer att bli ett tufft uppdrag, ibland upptäcker man det längs vägen och man kan då behöva omförhandla.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför så som för mat, kläder, fickpengar, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. Detsamma gäller för kontaktfamiljer och kontaktpersoner som får kostnader i samband med sitt uppdrag, beroende på vad man kommit överens om med uppdragsgivaren.

Placerade barn omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin som familjens övriga barn. Fr.o.m. 1/1 2016 så är medicin och andra varor, som ingår i läkemedelsförmånen, gratis för barn upp till 18 år. Detta gäller även asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

För familjehem och jourhem så är barnbidraget alternativt studiebidraget inkluderat i omkostnadsersättningen och ska då dras av från omkostnadsersättningen när det betalas ut direkt till familjehemmet/jourhemmet alternativt ungdomen.

Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år.

Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Du får göra avdrag för omkostnadsersättningen i din deklaration, skatteverket drar av 5 000 kr från summan som du får betala skatt på. Eftersom omkostnadsersättningen ska vara skattefri så rekommenderar SKL att du som uppdragstagare kompenseras med 130 kr/månad. Ersättningen är inte inkluderad i ersättningsrekommendationer utan ges utöver och är per uppdragstagare.

"Koll på pengarna"
Konsumentverket har tagit fram "Koll på pengarna" där man kan få en överblick över vissa kostnader som uppstår. Är det så att man tycker att omkostnadsersättningen inte räcker, ett tips är då att skriva ner alla omkostnader man har och ta upp det med sin handläggare.

Arvode

Arvodet är lön för det uppdrag du utför. Arvodet är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst, det är sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Ett uppdrag berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem/jourhem/kontaktfamilj/kontaktperson är man uppdragstagare åt socialnämnden och man är således inte anställd.

Om det står i ditt avtal att uppdragsgivaren följer Sveriges kommuner och landstings ersättningsrekommendationer så ska ersättningen regleras varje år.

Erhåller du ersättning från a-kassa eller Försäkringskassa?
Du kan har rätt till en viss bi-inkomst, men eftersom det ser olika ut så är det MYCKET VIKTGT att du kontaktar din a-kassa eller Försäkringskassan innan du tar emot placeringar. Du riskerar annars att bli av med din ersättning och du kan i värsta fall bli åtalad för bedrägeri.

Deklaration
Något som kan vara bra att veta är att man ibland som familjehem/jourhem/kontaktfamilj får restskatt. Ett tips är att hålla koll på den totala inkomsten samt hur mycket skatt man betalar så man inte får en överraskning när det är dags att deklarera.

Mer information kring ersättningar och deklaration finns HÄR.

Rekommenderade ersättningsnivåer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger varje år ut rekommendationer kring ersättningar för familjehemsvården. Många kommuner och företag använder sig av dessa som riktlinjer när de bestämmer sina ersättningsnivåer. Du hittar årets ersättningsrekommendationer via denna länken.

Övriga ersättningar

Innan en placering
När man får en placering kanske man behöver köpa kläder, om inte barnet har tillräckligt med sig, inredning till ett rum, leksaker, inköp av barnstol m.m. Detta kan man få hjälp med. Ta upp det med handläggaren när en placering blir aktuell.

Lönebortfallsersättning (LBE)
Om man behöver avstå från sitt arbete under inskolningstiden och eventuellt under en längre tid (som bestäms innan placeringen) kan man få ersättning för lönebortfall. Ersättningen för lönebortfall ska motsvara den lön som man avstår från samt semesterersättning. I de fall man får lönebortfallsersättning, utgår även arvode och omkostnadsersättning.

Tillfällig föräldrapenning (TFP)
När barnet är sjukt så har man rätt till tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan på samma sätt som biologiska föräldrar. Man ska själv anmäla till Försäkringskassan om man är hemma för sjukt barn.

Föräldrapenning (FP)
Som familjehemsförälder har man inte rätt till föräldrapenning. Däremot så har en person som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare (d.v.s. personen har fått vårdnaden om barnet) rätt till det, förutsatt att det finns dagar kvar och att barnet inte gått ut första klass alternativt fyllt 8 år.

Flerbarnstillägg
Flerbarnstillägg betalas inte ut till familjehemsföräldrar.

Vårdbidrag
En familjehemsförälder har inte rätt till vårdbidrag för ett placerat barn, som till följd av sjukdom eller funktionshinder, behöver särskild tillsyn.

Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har dock samma rätt till vårdbidrag som ett barns förälder. Vårdbidrag utges dels som ersättning för tillsynen och vården dels för uppkomna merkostnader. (Läs mer om vårdbidrag på Försäkringskassans hemsida.)

Sekretess

Som familjehem så omfattas man inte av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men man ska alltid iaktta försiktighet med uppgifter kring den som är placerad samt om barnets biologiska nätverk. Sekretess råder dock för kontrakterade jourhem, kontaktfamiljer samt kontaktpersoner.

Utdrag ur boken Barnet och familjehemmet s.122 (Svenska kommunförbundet, 2003)
Familjehemsföräldrarnas vård av barnet omfattas inte av sekretesslagens bestämmelser. De omfattas inte heller av någon annan lagreglerad tystnadsplikt. Skälet till detta är att ett familjehem i vardagliga situationer skall fungera som ett barns egna föräldrar. Familjehemmet måste till exempel i kontakter med barnomsorg och skola kunna prata om hur det går för barnet, vad barnet behöver och skälen till att barnet reagerar på ett visst sätt. [...]

Socialnämnden får lämna familjehemmet den information som behövs för att vården skall kunna genomföras.

Som familjehem får man istället skriva under ett avtal om tystnadsplikt och man blir ombedd att tänka på vad man säger om barnet och dess anhöriga så att ingen blir kränkt.

Utdrag ur Sveriges kommun och landsting (SKL), cikulär 08:81
Socialtjänstsekretessen gäller för uppgifter om familjehemsföräldrarna och deras familj. Det innebär att uppgifter om t.ex. arvoden och vad som är skrivet i familjehemmets personakt omfattas av sekretess.
Barnets vårdnadshavare har dock rätt till information om familjehemmet i de delar som behövs för att de ska kunna ta ställning till om de samtycker till placeringen där.
Läs mer i SKL´s cirkulär 08:81, sidan 26.

Livet som familjehemsförälder

Att vara familjehem är många gånger tålamodsprövande och energikrävande samtidigt som det ger väldigt mycket tillbaka. Man väljer att låta sig granskas av socialtjänsten som bedömer om man är lämplig som familjehem (förälder). Man väljer också att bli granskad av biologiska föräldrar och av det barn som kanske flyttar in.

Det är en stor utmaning där man inte vet hur det blir när barnet väl flyttat in. Man brukar prata om en ”smekmånad” där allt flyter på till en början för att efter en tid övergå i kaos och testningar, för att se om man står kvar. Detta kan bli en väldigt jobbig tid, där man får ge 110 % till barnet, hålla fast vid ramar och regler så gott det går, ta hjälp från handläggaren för råd och stöttning och hålla ut. Många gånger så är det väldigt påfrestande för hela familjen och har man egna barn så kan de ibland få stå tillbaka.

Finnas där

Att vara familjehemsförälder innebär att man finns där när barnet behöver en. Många placerade barn och ungdomar har mycket bagage med sig och man måste orka med det bagaget. Man måste stötta, ha tålamod och visa att man bryr sig om barnet, så att det känner trygghet, vilket kan ta tid.

Många har trassliga hemförhållanden och föräldrarna har kanske egen problematik som de behöver få hjälp med. Man stöttar barnet så gott man kan och finns där för att ta emot den oro, ilska och sorg som barnet ofta bär på.

Att få en förfrågan

När en handläggare från den kommun eller företag som man vänt sig till, har ett barn eller ungdom som de tror passar in i din familj, så ringer de till dig för att fråga om du skulle vara intresserad av att ta emot barnet/ungdomen. Ofta behöver man fundera och prata om det i familjen innan och man hörs några dagar senare. Tackar du nej till placeringen så behöver du inte känna någon som helst skuld. Känner du att uppdraget inte passar, så ska du tacka nej. Tackar du ja, så bestäms ofta ett datum då handläggaren kommer hem till dig för att berätta lite mera om barnet/ungdomen. Efter den träffen så finns det fortfarande en chans att tacka nej om det inte känns rätt. Vad som händer sedan är olika, beroende på kommunens eller företaget arbetssätt.

Inskolning
Om man tackat ja och alla har träffat varandra och det känns bra för alla parter, påbörjas inskolningen. Ibland tar det kort tid, ibland längre tid. Mycket beroende på barnets ålder och anledning till placeringen.

Eget rum
Vid en familjehemsplacering vill man oftast att det ska finnas ett eget rum till barnet. Det beror på omständigheterna kring varje barn, ålder etc. Vissa barn kanske mår bäst av att dela rum, som syskon t.ex., medan tonåringar oftast behöver eget rum. Synsättet på detta kan också variera mellan olika uppdragsgivare. 

Umgänge
Umgänget kan se mycket olika ut beroende på anledningen till varför barnet placerats. Man får vara beredd på att anpassa sig en hel del efter föräldrarna för att umgänget ska fungera, men man måste även få vara en "vanlig" familj emellan. Det är viktigt att man som familjehem, visar för barnet, att man respekterar och accepterar de biologiska föräldrarna.

Barnets behov och vad som är bäst för barnet ska alltid vara i fokus när man planerar hur umgänget ska se ut.

Första umgängestillfället kan ibland komma mycket snart efter att placeringen skett. Det kan kännas osäkert och jobbigt men det är viktigt, framförallt för att barnet ska se att mamma/pappa finns kvar, om de har en sådan relation och att föräldrarna ska se att barnet, trots omständigheterna, har det bra. De första gångerna kan det vara skönt om socialsekreteraren finns med som stöd, både för dig och barnet men även för biologföräldrarna. Ofta blir det ett känslomässigt möte mellan föräldrar och barn och det kan uppstå många frågor som socialsekreteraren då kan svara på direkt.

Hur umgänget och telefonkontakten med biologföräldrar och nätverk ska se ut, ska finnas med i den genomförandeplan som bör upprättas när ett barn placeras. För att undvika missförstånd så är det mycket viktigt att alla inblandade vet hur umgänget är tänkt att se ut. Vart man ska träffas, när och hur länge. Viktigt är också att det står vad som händer om man måste ställa in ett umgänge. Bestämmer man en annan dag eller väntar man tills nästa planerade umgängestillfälle?

Vart umgänget ska vara bestämmer man tillsammans. Ibland passar det bäst för barnet att umgänget sker i familjehemmet men det finns tillfällen då det är lämpligast med en neutral plats, där då ofta en personal från socialtjänsten finns med som stöd. Det kan även vara så att umgänget ska ske i det biologiska hemmet. Ibland finns det även andra personer som varit betydelsefulla för barnet, t.ex. mor- och farföräldrar, som det behöver ha fortsatt kontakt med. Det händer också att barnet har syskon som bor i ett annat familjehem, där man då får hjälpa till att skapa möjligheter för barnen att träffas.

Förskola och skola
Är det ett mindre barn som placerats så kanske du får vara hemma en tid (allt från några veckor till något år) för att barnet ska kunna knyta an och känna trygghet. Detta har du kommit överens om med handläggaren innan placeringen.
Om barnet senare ska gå på dagis så fungerar det på samma sätt som med biologiska barn. Man ringer först till kommunen och ställer sig i kö för dagisplats. Och när det är dags skolar man in.

Är barnet lite större och går i skolan så kan det se olika ut, beroende på hur barnet mår, om barnet ska byta skola o.s.v. Det är meningen att barnet ska försöka att komma in i skolan så fort det är möjligt. Har man möjlighet kan det vara bra om man kan finnas med i skolan som stöttning om barnet vill det.

Kontakt med socialtjänsten
Att ha en bra kontakt med sin handläggare är väldigt viktig. Handläggaren finns där för att stötta dig i ditt uppdrag. Det gäller att det finns respekt från båda håll, att man visar förståelse för varandras perspektiv. Som familjehem är man närmast barnet som ansvarig för dess vård 24 timmar om dygnet. Som socialsekreterare har man lagar, biologiska föräldrar och andra i barnets nätverk att förhålla sig till, bland mycket annat.

Familj – Familjehem

Att öppna sitt hem för ett barn, ungdom eller vuxen som behöver trygghet och stöd, är inte ett lätt beslut. Man tar inte bara emot ett barn, utan oftast även ett helt nätverk, som många gånger har egna svårigheter. Barnet kan också må väldigt psykiskt dåligt om det har varit med om mycket i sitt liv, så det kan vara en stor utmaning och det kan krävas mycket tålamod och tid för att få barnet att känna sig tryggt.

Som familjehemsförälder har man det lilla extra tålamodet och ett engagemang utöver det vanliga. I mångt och mycket så fungerar man som en vanlig förälder med läxläsning, stöd i kompisrelationer, fritidsaktiviteter, går på föräldramöten o.s.v. Man ansvarar för den dagliga omsorgen om barnet.

En stor skillnad är dock att man inte är ensam om föräldraskapet. Man samarbetar med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten för att barnet ska få en bra och trygg uppväxt och förhoppningsvis kunna flytta hem igen.

Hjälps åt!
När ett barn placeras påverkas hela familjen. Det kan vara jobbigt i början innan alla har vant sig vid varandra och hittat sina platser i familjen. Det är ändå en ny människa som kommer in i familjen och vill ha uppmärksamhet. Det kan bli en del rivalitet, särskilt om det finns andra barn i familjen och om barnen är nära i ålder till varandra. Barnen kan känna sig undanskuffade och orättvist behandlade. Då är det viktigt att man delar på ansvaret i de fall det går, särskilt om man är två vuxna i familjen. Den ena ger tid till det nykomna barnet och den andra gör något med de andra barnen i familjen. Det är otroligt viktigt att barnen får egen tid med den vuxne, särskilt i de fall då det placerade barnet behöver mycket uppmärksamhet och stöd.

Dela på det som känns jobbigt, så orkar man mer. Man är ändå inte mer än människa och ibland känns det extra tungt och jobbigt och man tvivlar på sin egen förmåga att fixa detta.

Ibland går det inte att få det att fungera hur man än gör, detta betyder inte att man gör ett dåligt jobb utan det kanske är så att barnet helt enkelt inte passar in i er familj. Låt det inte gå för länge innan du säger stopp, det mår ingen bra av.

Några tankar på vägen innan du bestämmer dig:

  • Finns det tid, tålamod och plats för ett barn eller ungdom som kan ha stora svårigheter?
  • Finns det ork att arbeta i ett team med biologföräldrar, som också kan har stora svårigheter?
  • Hur påverkas de egna barn om du/ni tar emot, ibland mycket trasiga barn?
  • Hur kommer du/ni att hantera ett avslut?

Lycka till

Mera läsning

Diskussionsforum 
I forumet kan du läsa om andras erfarenheter och ställa frågor om sådant som du funderar över.

Ett axplock från forumet med vanliga frågor:

Allmänt diskussionsforum

Innan en placering

Ersättningar

Släktingplacering

Lagar
Vårdnadsöverflyttning


Texten är bl.a. skriven tillsammans med Petra Klawatch som är ordförande i Föreningen Familjehemsmöten.
Familjehemsmöten vänder sig både till barn och ungdomar som är placerade och de biologiska barnen i familjehemmen. Vi vill ge dem en möjlighet att träffas regelbundet i en aktivitet för att stärka deras identitet och se att de inte är ensamma, att det finns fler som lever i en liknande situation.