familjehemmet.se

Du kan göra skillnad!

Det finns barn som behöver en annan familj för en tid, som kan erbjuda trygghet, värme och kärlek. Även om det bara är för en kort tid, så betyder det lilla så väldigt mycket!

Familjehemmet.se är en sida med information till dig som funderar på att bli eller kanske redan är, familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

Välkommen!

Bli jourhem!

Ett jourhem tar emot barn och ungdomar som ofta behöver placeras akut. Under tiden barnet bor i jourhemmet ska socialtjänsten utreda omständigheterna för att se vad som är bäst för barnet i det långa loppet. I ett jourhem är det alltså meningen att barnet ska stanna en kortare tid, tills det antingen kan åka hem till sin familj igen eller tills det placeras i t.ex. ett familjehem.

För enkelhetens skull använder vi fortsättningsvis oftast benämningen ”barn”, underförstått att det även omfattar ungdomar.

INNEHÅLL

Att bli jourhem

Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, omtanke och kärlek som räcker för fler barn? Det finns många barn och ungdomar som behöver någonstans att ta vägen när de av olika anledningar måste lämna sin egen familj.

Du måste inte vara perfekt! Att vara en ”vanlig” familj räcker, det viktiga är att kunna erbjuda ett hem där det finns en eller två trygga vuxna med ett genuint intresse av barnen du tar emot under den tid som behövs. Du kan bo på landet eller i stan, i lägenhet eller hus, vara ensamstående gift eller sambo med eller utan barn. Eftersom alla barn är unika så behövs olika slags familjer. Det som är viktigast är att rätt familj matchas med rätt barn och dess behov.

Som jourhemsförälder får du stöd och vägledning i ditt uppdrag, antingen från de ansvariga handläggarna vid socialtjänsten eller från en egen handledare som man tar in för ändamålet. Ofta har man många frågor både innan, under och efter en placering. Handläggaren eller handledaren ska finnas där för dig som ett stöd i vardagen när du behöver det. Var aldrig rädd för att fråga om det du undrar över. Frågar man inte, får man heller inga svar!

Kontrakterat jourhem
Att vara kontrakterat jourhem innebär att man fortlöpande står till en uppdragsgivares förfogande vilket kan vara en kommun eller ett företag. Man blir kontrakterad för en eller flera platser och är skyldig att ta emot de barn och ungdomar som uppdragsgivaren behöver placera. Man får ett arvode även då inget barn är placerat i hemmet. Full omkostnadsersättning utgår dock enbart under tiden ett barn är placerat.

Vissa jourhem är kontrakterade för att ta emot barn i åldern 0-10 år, andra för att ta emot äldre barn och tonåringar. En del jourhem har i uppdrag att ta emot s.k. ”mamma/barn” placeringar.

"Löshäst"
Som löshäst kan man välja att säga ja eller nej till ett uppdrag, då man inte är bunden till någon uppdragsgivare. Ersättning får man dock enbart under tiden man har ett barn placerat hos sig. Man kan som löshäst även vara familjehem och ta emot akutplaceringar om det passar in i familjen vid just det tillfället.

Förstärkt jourhem
Att vara ett förstärkt jourhem innebär att man får kompletterande stöd, bl.a. genom handledning, stöd dygnet runt, utbildning och vid behov avlastning. Många gånger kan de placeringar som man tar emot som förstärkt jourhem vara svåra och mycket krävande.

Samarbete

När ett barn placeras i ett jourhem ingår många olika samarbetspartners kring barnet. Det är inte bara den ansvariga handläggaren från socialtjänsten man behöver samarbeta med, utan ofta även ett helt nätverk av människor, som föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar, personal vid förskola/skola, inom sjukvård, habilitering, barnpsykiatri m.fl.

Barnet som flyttar in hos dig ska du som jourhemsförälder vara ”medförälder” till. Det innebär bl.a. att vara ett stöd för barnet i kontakten med sina biologiska föräldrar och dess övriga nätverk. Att finnas där och tala om att det är tillåtet att älska och tycka om sina föräldrar, trots deras brister, är en viktig del i det stödet.

Varför barn behöver placeras i jourhem

När ett barn kommer akut kan det finnas många olika anledningar bakom. Det kan finnas misstankar om misshandel, sexuella övergrepp eller vanvård. Det kan också handla om att det finns en hotbild mot barnet, exempelvis hedersrelaterat våld. En annan anledning kan vara att en ensamstående förälder, som saknar ett eget nätverk, blivit allvarligt sjuk och vårdas på sjukhus, det händer också att föräldrar tragiskt avlidit i någon olycka eller att föräldrarna sitter häktade. Även mamma/barn placeringar förekommer. Det kan vara en mamma med barn som är på flykt undan mannen eller en ung mamma som behöver hjälp med sitt barn. Tonåringar som är på rymmen från sina föräldrar p.g.a. relationsproblem är också en ganska vanlig anledning.

Oftast placeras barn enligt Socialtjänstlagen (SoL), då har vårdnadshavarna gett sitt samtycke och det blir en s.k. frivillig placering. De gånger som vårdnadshavarna motsätter sig en placering kan socialtjänsten göra en framställning hos socialnämnden om ett omhändertagande enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det finns tillräckligt stark misstanke om att ett barn far illa i sin familj, kan man i dessa fall besluta om placering under tvång.

Hur kan man stötta?

Ett barn som kommer akut till ett jourhem har kanske hastigt fått lämna sin familj och har dessutom ofta med sig jobbiga eller obehagliga upplevelser i bagaget. Barnet kan många gånger vara ledset och det är ofta traumatiserat. Lugn och ro, något gott att äta och att få en nalle kan vara en bra början. Här får man verkligen lyssna in barnet och lita till sin magkänsla om vad som kan passa från fall till fall. Väldigt många barn kan komma med det de står och går i, så att ha lite reservkläder, extranallar och tandborstar på lager rekommenderas.

Många barn som placeras kan även ha olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD eller autism/asperger, ofta i kombination med varandra eller t.ex. utvecklingsstörning.

Misstanke om att ett barn far illa

Om du misstänker att ett barn far illa, bör du göra en s.k. orosanmälan till socialtjänsten. Känner du dig osäker på om du ska göra en anmälan eller inte, kan du ringa till socialtjänsten och rådfråga. Det går bra att vara anonym, tänk då på att inte nämna några namn, varken på dig själv, på barnet eller på barnets familj.

När socialtjänsten får in en anmälan, görs en bedömning om en utredning ska inledas eller ej. Hur förfarandet kring en anmälan ser ut i kommunen, berättar socialsekreteraren vid en anmälan.

Finns det några krav?

Du ska vara en trygg vuxen, vara intresserad av människor och kunna tänka dig att stötta och hjälpa någon som är utsatt. Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående, gift, sambo eller ha registrerat partnerskap, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera.
Det finns ingen formell åldersgräns, men olika kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare. Det viktigaste är att det finns en trygg och stabil tillvaro, utrymme, gott om tid och tålamod och att man kan tänka sig att samarbeta med socialtjänsten, personer i barnets nätverk t.ex. biologföräldrar samt andra viktigt personer och instanser exempelvis skola och vården.
Man bör ha erfarenhet av barn och/eller ungdomar och ha ett genuint intresse av det barn man tar emot, eget rum är också ett vanligt krav.

  • Du är en trygg vuxen med en stabil och ordnad tillvaro, både ekonomiskt och socialt.
  • Du är intresserad av människor och respekterar andra kulturer samt har en förståelse för andras sätt att leva.
  • Du har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta och hjälpa barn och unga i en svår situation. Du välkomnar barnet i familjen och ger det möjlighet att få en trygg tillvaro med en känsla av tillhörighet och hjälp med att komma in i det svenska samhället.
  • Du ser uppdraget som en möjlighet att stötta och hjälpa någon i en utsatt situation. Ett uppdrag ses inte som ett arbete och ska därför inte vara din huvudinkomstkälla. Då man sällan vet hur länge en placering varar och uppsägningstiden oftast är en månad, så kan man från en månad till en annan, stå utan inkomst. 
  • Du har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Eftersom man inte vet hur länge barnet ska stanna är det viktigt att det finns tillräckligt med rum så att alla i familjen har ett eget. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
  • Barnet som placeras kan ha traumatiska upplevelser med sig som det behöver hjälp med att bearbeta. Du kan tänka dig stötta barnet om kontakt med sjukvården eller annan profession behövs.
  • Du kan tänka dig att stötta och hjälpa barnet med skolan, kompisar och att få en meningsfull fritid. Att hjälpa barnet att få en fungerande skolgång, att stötta barnet i det sociala samspelet med andra och att få barnet att känna sig delaktigt och tryggt, är viktiga delar i ditt uppdrag.
  • Du är bra på att samarbeta och är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, biologisk släkt, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl.
  • Du kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, t.ex. med socialtjänsten, vården, skolan mfl. som sker på dagtid.
  • Du kan tänka dig att stötta barnet på olika sätt i relationen med sitt biologiska nätverk och andra, för barnet, viktiga personer.
  • Är ni fler i familjen så är det viktigt att alla är överens om att detta är något som ni vill göra, då hela familjen kommer att påverkas.

Vid kontakt med en handläggare så kommer den att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.

Vart anmäler man sitt intresse?

Du kan anmäla ditt intresse för att bli exempelvis jourhem på olika sätt.

  • Familjehemsbanken - Du är varmt välkommen att lägga in en intressenotis hos oss i Familjehemsbanken, du hittar formuläret via denna länk, det är helt gratis. Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet för personer som vill bli t.ex. jourhem och handläggare inom kommun och olika företag. Besök gärna hemsidan för mer information.
  • Socialtjänsten i din kommun - Du kan även ringa eller maila till socialtjänsten i den kommun du bor i, kontaktuppgifter hittar du via kommunens hemsida. Du kan även vända dig till kommunerna runt omkring. HÄR finns kontaktuppgifter till alla kommuner.
  • Konsulentstödda företag - Det finns många olika företag som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård. Några av dem hittar du på vår hemsida, andra hittar man genom att söka på exempelvis Google.

Vem ska man vända sig till?
Detta är en svår fråga eftersom vi alla är olika, mycket handlar om personkemi. Vi brukar rekommendera att man lägger in en intressenotis hos oss och även anmäler sitt intresse till olika kommuner och företag.

Ett tips är att i kontakten med en uppdragsgivare (kommun eller företag) så ska man känna ett förtroende för personen och den kommun eller företag som denne representerar och att man får svar på sina frågor som man har. Två frågor som är viktiga att ställa är vilket stöd man får och om man får gå någon utbildning innan man blir uppdragstagare.

Jourhemsutredning

Innan du kan bli jourhem så måste du och din eventuella partner genomgå en omfattande utredning av socialtjänsten i den placerande kommunen. Denna består av intervjuer, referenstagning och registeruppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister och socialregistret. Ibland får man även lämna utdrag från föräkringskassan och kronofogdemyndigheten.

Varje kommun och företag har sina egna utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig/er som person från den dagen du/ni föddes, till nutid. Några av utredningsmetoderna som används är:

Kälvestensmetoden
Med denna metod görs en djupintervju. Som par intervjuas man enskilt av varsin handläggare eller liknande. Handläggaren går sedan genom utredningsmaterialet i en grupp där resultatet tolkas tillsammans med en psykolog. Den utredda familjens starka och svaga sidor åskådliggörs vid detta möte och sedan tas det beslut om familjen blir godkända eller inte.

PRIDE
Detta program innehåller både en utbildnings- och en utredningsdel. Som deltagare får man en bra utbildning samtidigt som man får skriva en livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggarna då man går igenom det man skrivit i livsböckerna utöver de gånger man träffas för utbildning.

Ett hem att växa i
Detta är en grundutbildning för jour- och familjehem som tagits fram av bla. Socialstyrelsen. Mer information om utbildningen finns på Socialstyrelsen hemsida.
Socialstyrelsen har även tagit fram en bedömningsmetod, BRA-fam, som kan användas vid rekrytering av familjehem. Formuläret, som man som intresserad får fylla i, innehåller 59 frågor och ger handläggaren en möjlighet att lära känna dig/er litegrann men även göra en tidig bedömning om man är lämplig som familjehem/jourhem eller inte.

Exempel på frågeställningar vid en jourhemsutredning

Här följer ett urval av frågor som brukar ingå i en utredning.

  • Familjebakgrund och nuvarande familjesituation
    En utredare vill veta så mycket som möjligt om dig som person från den dag du föddes till nutid, hur du fungerar tillsammans med din eventuella partner, som förälder och hur ni alla fungerar tillsammans som familj. En trygg och stabil social tillvaro med ett välfungerande nätverk är viktigt.
  • Alla i familjen bör vara överens
    Alla familjens medlemmar bör vara införstådda och överens om att ta emot andra barn eftersom hela familjen kommer att påverkas av beslutet.
  • Boende
    Du kan bo i lägenhet, hus, på landet eller i stan. Det är viktigt med rimliga avstånd då ett jourhemsuppdrag innebär en hel del möten med bl.a. uppdragsgivaren, umgängen med den biologiska familjen och andra viktigt personer för barnet, förskola/skola o.s.v.
  • Nuvarande arbete, tankar kring om en vuxen måste vara hemma en period
    Ett jourhemsuppdrag kräver oftast att minst en vuxen är hemma på heltid. Detta är viktigt eftersom barnet måste få möjlighet att knyta an till en vuxen för att känna sig trygg och för att kunna utvecklas gynnsamt. Barnet kan inte knyta an till alla familjemedlemmar samtidigt utan måste ha en anknytningsperson som den kan lita på, att den personen finns där i vått och torrt. Hur snabbt denna process går är olika beroende på vad barnet upplevt tidigare i sitt liv.
  • Hur ser det sociala nätverket ut
    Man gör ofta en nätverkskarta för att visa hur det ser ut med släkt, vänner, skola, läkare och andra tänkbara resurser som kan komma att behövas. Ett välfungerande nätverk är viktigt för att kunna erbjuda barnet trygghet och för att man som jourhem ska orka oavsett vilka eventuella problem som kan uppstå över tid.
  • Varför man vill bli jourhem
    I en utredning vill man höra hur du och din familj har funderat kring valet att ta emot ett barn eller ungdom i familjen, vad som motiverar dig/er till att göra det och att det är ett välgrundat beslut som är förankrat hos alla i familjen.
  • Erfarenhet av att vårda eller möta barn, unga eller vuxna
    Man behöver inte ha egna barn men det bör finnas någon erfarenhet av barn eller unga. Det kan t.ex. vara genom att man kommer i kontakt med barn och unga genom släkten, vänner, grannar, arbetet eller via någon fritidsysselsättning.
  • Syn på barnuppfostran - vägledning, gränssättning
    Barn som placeras kommer ofta från en kaotisk uppväxtmiljö. Det har kanske inte funnits några regler eller gränssättningar i deras familjer. Som jourhem är det viktigt att man har tydliga ramar och regler för att underlätta för barnet att veta vad som är rätt och fel. Man behöver samtidigt ha förståelse för att barnet behöver tid på sig att vänja sig vid de nya förhållandena vilket kan vara jobbigt och tålamodsprövande. Innan barnet funnit sig i allt det nya, kommer det troligen testa dig/er på olika sätt. Genom att fortsätta vara konsekvent, bekräfta barnet och visa att du/ni står kvar oavsett hur barnet beter sig, hjälper man barnet att slappna av och få en känsla av trygghet.
    Vid en vuxenplacering eller en förälder/barnplacering blir uppdraget mer inriktat på att ge vägledning. T.ex. att hjälpa till så att den vuxne kan komma tillbaka in i samhällslivet eller att hjälpa en förälder med att skapa ramar och regler för sitt barn, för att få till en fungerande vardag osv.
  • Hur påverkas man som familj av att ta emot, ibland, mycket trasiga barn
    Det är inte alltid lätt att förutse vad varje jourhemsuppdrag kan komma att innebära, men många av barnen kommer med en stor ryggsäck och stora behov. Man bör ta sig tid att noga tänka genom alla olika aspekter av ett uppdrag innan man ger sig in i det och förbereda sig så gott det går.
  • Styrkor och svagheter som förälder/familj
    Vad kan du/ni som föräldrar och familj ge ett barn som behöver trygga och stödjande vuxna? Du kommer att få berätta om dina livserfarenheter, om eventuella kriser du varit med om, både som individ och som par, och hur du/ni tagit dig/er genom dem. Ingen människa är perfekt, det viktiga är att man är medveten och ärlig om sina brister för att kunna jobba med dem!
  • Erfarenhet av förlust och kris
    Det kan vara positivt om man har erfarenhet av förluster och kriser under livets gång, men man ska ha tagit sig igenom dem och lagt dem bakom sig. En känsla av förlust är något som alla fosterbarn bär med sig, därför är det viktigt att man som jourhem förstår vad en förlust kan innebära.
  • Samarbete med biologföräldrar, socialtjänst och övriga i nätverket
    För att en jourhemsplacering ska bli lyckad måste det finnas ett nära och bra samarbete mellan jourhemmet, socialtjänsten, biologföräldrar och ibland även andra släktingar som är viktiga för barnet. Ofta har barnet även kontakter med sjukvård, habilitering eller barnpsykiatri på olika sätt. Ett respektfullt och gott samarbete med de biologiska föräldrarna, oavsett eventuella brister eller tillkortakommanden, är viktigt för att en placering ska fungera.
  • Tidigare erfarenheter av teamarbete/samarbete
    Det kan t.ex. vara från tidigare placeringar, via arbetet eller i hemmet. Som familj samarbetar man varje dag för att vardagen ska fungera.
  • Åldersgrupp och förbehåll 
    Man ska välja en åldersgrupp som man känner sig ”säker” med. Tillsammans med handläggaren kommer man fram till vilken ålder på barn som passar. Förbehåll kan innebära att man kanske inte kan ta emot funktionshindrade, utåtagerande eller mycket våldsamma barn t.ex.
  • Avslut av en placering, tankar kring att barnet ska flytta
    Känslor av sorg och förlust drabbar alla i en familj, det är bra att vara förberedd på vad ett avslut kommer att innebära och hur man ska hantera det inom familjen.
  • Fritidsysselsättning
    Man vill få en uppfattning om hur livet i din familj ser ut, hur tiden i familjen fördelas och att det finns en bra balans mellan olika aktiviteter.
  • Referenter
    I en utredning skall det ingå minst två referenter. Dessa referenter ska känna dig väl och kunna berätta om dig som person och din familj. Det kan vara en arbetskamrat, vän, släkting, granne eller ibland även arbetsgivare.

Avtal

Vid en placering ska det skrivas ett avtal mellan jourhemmet och ansvarig socialnämnd. Detta avtal bör skrivas innan placeringen sker för att alla ska veta vad som gäller. Om det mot förmodan inte är möjligt, det är inte alltid man hinner, ska det noteras noga i jourhemmets akt vad man kommit överens om muntligen. Det är sedan socialtjänstens handläggare som ansvarar för att det upprättas ett skriftligt avtal.

I avtalet skriver man in bl.a. uppdragets omfattning, uppsägningstid, parternas rättigheter respektive skyldigheter, gällande försäkringar, ekonomiska ersättningar och tidpunkt för utbetalningar. Det bör även stå vad som gäller vid oplanerad frånvaro, d.v.s. om barnet exempelvis skulle rymma, och om hur ersättningar betalas ut vid en uppsägning.

Avtalet bör ses över med jämna mellanrum. Det kan förekomma förändringar i barnets situation som påverkar den arbetsinsats som krävs och ersättningsnivåer kan förändras m.m.

Genomförandeplan

Det finns inget krav i lagen om att det ska finnas en vårdplan respektive en genomförandeplan vid jourhemsplacering eller placering tillfälligt i annat enskilt hem. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock motivera såväl vårdplan som genomförandeplan. Om jourhemsplaceringen exempelvis görs i avvaktan på en placering i familjehem eller HVB krävs en vårdplan inför nämndens vårdbeslut. Det kan också finnas skäl att upprätta en genomförandeplan om den tillfälliga placeringen, utan att det var planerat, drar ut på tiden.

Begränsad vårdtid
Ett barn får inte vårdas i ett jourhem längre tid än två månader räknat från den tidpunkt då nämndens utredning avslutades, om det inte finns särskilda skäl. Bestämmelsen syftar till att komma tillrätta med alltför långa tillfälliga placeringar som innebär en oviss tillvaro för barnet. Ett barn som placeras akut i ett jourhem när utredningen inleds kan således i normalfallet vara kvar i hemmet under längst sex månader.

Källa: Barn och unga i familjehem och HVB, Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter

Försäkringar

Kom ihåg att alltid se över ditt försäkringsskydd när du tar emot barn eller vuxna i ditt hem.

  • Måste du meddela att ni blivit flera? En del försäkringsbolag vill ha personnummer och namn inskrivet på den nya personen.
  • Är barnet försäkrat genom kommunen/företaget? Hur ser det skyddet ut?
  • Ska du komplettera med en sjukvårdsförsäkring?
  • Är du som till familjehem försäkrat på något sätt genom kommunen/företaget?
Många viktiga frågor som är bra att tänka på innan man åtar sig ett uppdrag!

Ekonomisk ersättning

Vid en placering utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför. Ibland vet man innan att det kommer att bli ett tufft uppdrag, ibland upptäcker man det längs vägen och man kan då behöva omförhandla.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför så som för mat, kläder, fickpengar, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. Detsamma gäller för kontaktfamiljer och kontaktpersoner som får kostnader i samband med sitt uppdrag, beroende på vad man kommit överens om med uppdragsgivaren.

Placerade barn omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin som familjens övriga barn. Fr.o.m. 1/1 2016 så är medicin och andra varor, som ingår i läkemedelsförmånen, gratis för barn upp till 18 år. Detta gäller även asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

För familjehem och jourhem så är barnbidraget alternativt studiebidraget inkluderat i omkostnadsersättningen och ska då dras av från omkostnadsersättningen när det betalas ut direkt till familjehemmet/jourhemmet alternativt ungdomen.

Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år.

Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Du får göra avdrag för omkostnadsersättningen i din deklaration, skatteverket drar av 5 000 kr från summan som du får betala skatt på. Eftersom omkostnadsersättningen ska vara skattefri så rekommenderar SKL att du som uppdragstagare kompenseras med 130 kr/månad. Ersättningen är inte inkluderad i ersättningsrekommendationer utan ges utöver och är per uppdragstagare.

"Koll på pengarna"
Konsumentverket har tagit fram "Koll på pengarna" där man kan få en överblick över vissa kostnader som uppstår. Är det så att man tycker att omkostnadsersättningen inte räcker, ett tips är då att skriva ner alla omkostnader man har och ta upp det med sin handläggare.

Arvode

Arvodet är lön för det uppdrag du utför. Arvodet är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst, det är sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Ett uppdrag berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem/jourhem/kontaktfamilj/kontaktperson är man uppdragstagare åt socialnämnden och man är således inte anställd.

Om det står i ditt avtal att uppdragsgivaren följer Sveriges kommuner och landstings ersättningsrekommendationer så ska ersättningen regleras varje år.

Erhåller du ersättning från a-kassa eller Försäkringskassa?
Du kan har rätt till en viss bi-inkomst, men eftersom det ser olika ut så är det MYCKET VIKTGT att du kontaktar din a-kassa eller Försäkringskassan innan du tar emot placeringar. Du riskerar annars att bli av med din ersättning och du kan i värsta fall bli åtalad för bedrägeri.

Deklaration
Något som kan vara bra att veta är att man ibland som familjehem/jourhem/kontaktfamilj får restskatt. Ett tips är att hålla koll på den totala inkomsten samt hur mycket skatt man betalar så man inte får en överraskning när det är dags att deklarera.

Mer information kring ersättningar och deklaration finns HÄR.

Rekommenderade ersättningsnivåer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger varje år ut rekommendationer kring ersättningar för familjehemsvården. Många kommuner och företag använder sig av dessa som riktlinjer när de bestämmer sina ersättningsnivåer.

Några specifika rekommendationer för vanliga jourhem finns inte, utan kommunerna och andra använder sig oftast av de rekommendationer från SKL, som finns för familjehem. Däremot finns det rekommendationer för kontrakterade jourhem.

Du hittar årets ersättningsrekommendationer via denna länken. Under punkt 4 finns rekommendationer som gäller för kontrakterade jourhem.

Övriga ersättningar

Innan en placering
När man får en placering kanske man behöver köpa kläder, om inte barnet har tillräckligt med sig, inredning till ett rum, leksaker, inköp av barnstol m.m. I vissa fall kan man få hjälp med detta. Ta upp det med handläggaren när en placering blir aktuell.

Lönebortfallsersättning (LBE)
Om man behöver avstå från sitt arbete under inskolningstiden och eventuellt under en längre tid (som bestäms innan placeringen) kan man få ersättning för lönebortfall. Ersättningen för lönebortfall ska motsvara den lön som man avstår från samt semesterersättning. I de fall man får lönebortfallsersättning, utgår även fullt arvode och omkostnadsersättning.

Tillfällig föräldrapenning (TFP)
När barnet är sjukt så har man rätt till tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan på samma sätt som biologiska föräldrar. Man ska själv anmäla till Försäkringskassan om man är hemma för sjukt barn.

Föräldrapenning (FP)
Som jourhemshemsförälder har man inte rätt till föräldrapenning. Däremot så har en person som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare (d.v.s. personen har fått vårdnaden om barnet) rätt till det, förutsatt att det finns dagar kvar och att barnet inte gått ut första klass alternativt fyllt 8 år.

Flerbarnstillägg
Flerbarnstillägg betalas inte ut till jourhemsföräldrar.

Vårdbidrag
En jourhemsförälder har inte rätt till vårdbidrag för ett placerat barn, som till följd av sjukdom eller funktionshinder, behöver särskild tillsyn.

Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har dock samma rätt till vårdbidrag som ett barns förälder. Vårdbidrag utges dels som ersättning för tillsynen och vården dels för uppkomna merkostnader. (Läs mer om vårdbidrag på Försäkringskassans hemsida.)

Sekretess

Som jourhem så omfattas man inte av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men man ska alltid iaktta försiktighet med uppgifter kring den som är placerad samt om barnets biologiska nätverk. Sekretess råder dock för kontrakterade jourhem, kontaktfamiljer samt kontaktpersoner. Mer information finns i SKL´s cirkulär 08:81, sidan 26.

Livet som jourhemsföräldrer

Som jourhemsförälder bör du ha skinn på näsan, kunna hantera att det ibland kan köra ihop sig på olika sätt och att det ofta är snabba ryck som gäller. Du behöver vara beredd på att en påringning kan komma närsomhelt och att man kanske får ställa in saker man planerat.

Att ha förmåga att se saker från den ljusa sidan kan vara en oerhörd tillgång i det här jobbet. Det krävs också en hel del social kompetens för att kunna hantera oroliga, arga och frustrerade föräldrar, samt ha förmågan att kunna känna empati, eller att i alla fall ha förståelse för många av föräldrarna även om du inte alltid kanske förstår deras handlande.

Det är en fördel om man kan ta de situationer som uppstår med ett lugn, det är exempelvis inte helt ovanligt att man kan få hot från anhöriga. En förälder som blivit fråntaget sitt barn av vilken orsak det än må vara, befinner sig i en väldigt utsatt position. Det kan vara en god idé att bjuda på ett extra samtal, sms, eller mail med något foto på barnet och med en hälsning om att barnet efter omständigheterna mår bra. Ett foto på ett glatt barn som äter en bulle kan betyda massor för en förälder som under de första dygnen då barnet blivit placerat i ett jourhem ännu inte fått träffa barnet.

Att finnas där

Att vara jourhemsförälder innebär att man ska finns där när barnet behöver en. Många placerade barn och ungdomar har mycket med sig i bagaget som de behöver hjälp med att ”packa upp”. Som vuxen måste man orka möta det som barnet bär med sig. Man ska stötta, ha tålamod och visa att man bryr sig om barnet, så att det känner trygghet, vilket kan ta tid.

Med tiden lär man sig avläsa signalerna som barnet sänder ut och vet hur barnet mår. Många barn kommer från trassliga hemförhållanden och föräldern/föräldrarna har kanske en egen problematik som de behöver få hjälp med. Som jourhemsförälder ska man stötta barnet så gott man kan och finnas där för att ta emot den oro, ilska och sorg som kan finnas.

Att få en förfrågan

När socialtjänsten, ett företag eller socialjouren (om det är efter arbetstid) ringer, försök vara förberedd med frågor för att få så mycket information som möjligt om det aktuella barnet. Om det är akut så är det vanligt att man inte får veta mer än exempelvis ”flicka på 14 år”.

Har man andra placerade barn i familjen behöver man självklart veta så mycket som möjligt om en ny placering. En bra matchning mellan ett barns behov och en jourfamiljs förutsättningar är oerhört viktig för att det ska fungera.

Umgänge

Träffar med det biologiska nätverket, kan se mycket olika ut beroende på anledningen till varför barnet placerats. Det finns inga generella regler utan man får se från fall till fall vad som passar bäst för att det ska bli så bra umgängen som möjligt. Man får vara beredd på att anpassa sig en hel del efter föräldrarna för att det ska fungera, men man måste även få vara en "vanlig" familj emellanåt. Det är viktigt att man visar barnet att man respekterar och accepterar de biologiska föräldrarna.

Om barnet är tvångsomhändertaget enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), har man ofta umgänge på en neutral plats tillsammans med en socialsekreterare som är med i början.

Vissa jourhem väljer att inte ha umgängen hemma hos sig av den enkla anledningen att man kanske har fler placerade barn. I vissa fall fungerar det inte alltid så bra mellan ett barn och dess föräldrar, sådant vill man inte att de andra barnen ska vara med och se. Detta gör man upp om med sin handläggare innan.

Ett barns behov och vad som är bäst för det barnet ska alltid vara i fokus när man planerar hur dess umgänge ska se ut.

Eget rum

Vid en jourhemsplacering vill man ibland att det ska finnas ett eget rum till barnet. Det beror på omständigheterna kring varje barn, ålder etc. Vissa barn kanske mår bäst av att dela rum, som syskon t.ex., medan tonåringar oftast behöver eget rum. Synsättet på detta kan också variera mellan olika uppdragsgivare. 

Förskola och skola

Ibland vill man att barnet går kvar i sin skola eller på sina invanda förskolor, vissa kräver att man skjutsar barnen och vissa tycker det är självklart med skoltaxi. Det händer också att barnen behöver byta skola och kommun, allra helst när det finns en hotbild mot barnet. Om ett barn placeras långt hemifrån och det skulle visa sig att det troligen inte blir aktuellt med en hemflytt till den biologiska familjen, byter man ofta skola.

Kontakt med socialtjänsten

Att ha en bra kontakt med sin handläggare är väldigt viktig. Handläggaren finns där för att stötta dig i ditt uppdrag. Det gäller att det finns respekt från båda håll, att man visar förståelse för varandras perspektiv. Som jourhem är man närmast barnet som ansvarig för dess vård 24 timmar om dygnet. Som socialsekreterare har man lagar, biologiska föräldrar och andra i barnets nätverk att förhålla sig till, bland mycket annat.

Några tankar på vägen innan du bestämmer dig:

  • Finns det tid, tålamod och plats för ett barn eller ungdom som kan ha stora svårigheter?
  • Finns det ork att arbeta i ett team med biologföräldrar, som också kan har stora svårigheter?
  • Hur påverkas dina/era barn om du/ni tar emot, ibland mycket trasiga barn?
  • Hur kommer du/ni att hantera ett avslut?

Att vara jourhem är roligt, lärorikt och ger massor tillbaka berättar många jourhemsföräldrar. Det kan stundtals även upplevas som jobbigt, påfrestande och som en stor utmaning.

Tänk på att man som jourhemsförälder inte bara ska ta hand om ett barn eller en ungdom, många gånger finns det en hel släkt som man också ska förhålla sig till. Barn som placeras i jourhem kan också må psykiskt dåligt beroende på vad de har varit med om i sina liv, så det kan som sagt vara utmanande och krävas mycket tålamod och tid för att få barnet att känna sig tryggt.

Lycka till!

Mera läsning

Diskussionsforum 
I forumet kan du läsa om andras erfarenheter och ställa frågor om sådant som du funderar över.

Ett axplock från forumet med vanliga frågor:

Innan en placering

Extrafamilj/Jourhem

Lagar
Vårdnadsöverflyttning