familjehemmet.se

Du kan göra skillnad!

Det finns barn som behöver en annan familj för en tid, som kan erbjuda trygghet, värme och kärlek. Även om det bara är för en kort tid, så betyder det lilla så väldigt mycket!

Familjehemmet.se är en sida med information till dig som funderar på att bli eller kanske redan är, familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

Välkommen!

Bli kontaktfamilj!

Som kontaktfamilj tar man regelbundet emot ett barn i sitt hem. På så sätt får barnet tillgång till en bonusfamilj och barnets förälder får avlastning. När en familj har det jobbigt kan det vara skönt att få stöd av en annan familj. En kontaktfamilj kan då bli en uppskattad lösning.

INNEHÅLL

Att bli kontaktfamilj

Vill du bli kontaktfamilj? Då har du möjlighet att berika både ett barns liv och ditt eget. Som kontaktfamilj blir du en resurs för en annan familj som behöver avlastning och stöd.

Det behövs fler kontaktfamiljer. I många kommuner är väntetiden lång innan ett barn får sin kontaktfamilj. En situation som inte minst drabbar barnet. Som kontaktfamilj är du en ”vanlig” familj som tar emot ett barn eller flera i ditt hem, vanligtvis en eller två helger i månaden. Barnet tar då del av din vardag och dina intressen. Om möjlighet och behov finns kan uppdraget även omfatta att barnet bor hos dig under t.ex. en sommarvecka.

Det finns inte krav på några särskilda kvalifikationer för att bli kontaktfamilj men du bör ha en stabil livssituation samt ha tid, tålamod och intresse av att ta emot ett barn. Barnet kan ha en social problematik. Du ska ge barnet en trygg miljö. En huvudsaklig uppgift är att lyssna och finnas till.

Att få kontaktfamilj är en frivillig insats. Barnets förälder och dess livssituation ska mötas med respekt. Du ska kunna samarbeta med barnets förälder och vara ett stöd. Kontaktfamiljen ska inte bli en konkurrent.

Kontaktperson, stödfamilj och avlastningsfamilj

Kontaktpersoner, stödfamiljer och avlastningsfamiljer har roller som liknar kontaktfamiljens. En kontaktperson fungerar som en kompis och medmänniska till en person som vanligtvis behöver ett utökat kontaktnät. Ofta handlar det om en ungdom. Uppdraget innefattar inte att leva tillsammans utan handlar om att göra roliga saker ihop några timmar i månaden, såsom att gå på bio, träna eller laga mat.

Stödfamiljsuppdraget liknar kontaktfamiljsuppdraget mer. Det finns även kommuner som använder begreppen synonymt. Men den mer vedertagna definitionen är att stödfamilj endast ges till barn med funktionsnedsättning och i syfte att avlasta dess familj. En kontaktfamilj däremot kan även barn utan funktionsnedsättning få. En stödfamilj kan även kallas avlastningsfamilj.

Begreppet kontaktfamilj används främst inom insatser som beviljats med stöd av socialtjänstlagen (SoL) medan stödfamilj eller avlastningsfamilj främst används inom insatser som beviljats genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Varför barn behöver en kontaktfamilj

Svaret på varför ett barn får kontaktfamilj skiljer sig från fall till fall. Två vanliga anledningar är att barnet bor hos en ensamstående förälder med glest socialt nätverk eller att barnet anses må bra av att få uppleva hur ett annat hem fungerar. Det kan vara så att barnet tar så mycket av förälderns uppmärksamhet att det inte finns mycket tid över för syskon eller att barnet har en bekymmersam hemsituation där föräldrarna inte hela vägen förmår att ge barnet det stöd som barnet behöver.

Innan du bestämmer dig för att bli kontaktfamilj bör du fråga dig själv om du har tid till uppdraget även på längre sikt. Barn mår bra av långsiktigt stabila relationer. Det är olämpligt att tröttna efter ett tag. Även när uppdraget officiellt har avslutats kan det vara givande för barnet att ha en fortsatt kontakt. Om du har andra familjemedlemmar i ditt hem behöver du ta hänsyn till om alla är med på att bli kontaktfamilj.

Misstanke om att ett barn far illa

Om du misstänker att ett barn far illa, bör du göra en s.k. orosanmälan till socialtjänsten. Känner du dig osäker på om du ska göra en anmälan eller inte, kan du ringa till socialtjänsten och rådfråga. Det går bra att vara anonym, tänk då på att inte nämna några namn, varken på dig själv, på barnet eller på barnets familj.

När socialtjänsten får in en anmälan, görs en bedömning om en utredning ska inledas eller ej. Hur förfarandet kring en anmälan ser ut i kommunen, berättar socialsekreteraren vid en anmälan.

Vart anmäler man sitt intresse?

Du kan anmäla ditt intresse för att bli exempelvis kontaktfamilj på olika sätt.

  • Familjehemsbanken - Du är varmt välkommen att lägga in en intressenotis hos oss i Familjehemsbanken, du hittar formuläret via denna länk, det är helt gratis. Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet för personer som vill bli t.ex. kontaktfamilj och handläggare inom kommun och olika företag. Besök gärna hemsidan för mer information.
  • Socialtjänsten i din kommun - Du kan även ringa eller maila till socialtjänsten i den kommun du bor i, kontaktuppgifter hittar du via kommunens hemsida. Du kan även vända dig till kommunerna runt omkring. HÄR finns kontaktuppgifter till alla kommuner.
  • Konsulentstödda företag - Det finns många olika företag som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård. Några av dem hittar du på vår hemsida, andra hittar man genom att söka på exempelvis Google.

Vem ska man vända sig till?
Detta är en svår fråga eftersom vi alla är olika, mycket handlar om personkemi. Vi brukar rekommendera att man lägger in en intressenotis hos oss och även anmäler sitt intresse till olika kommuner och företag.

Ett tips är att i kontakten med en uppdragsgivare (kommun eller företag) så ska man känna ett förtroende för personen och den kommun eller företag som denne representerar och att man får svar på sina frågor som man har. Två frågor som är viktiga att ställa är vilket stöd man får och om man får gå någon utbildning innan man blir uppdragstagare.

Utredning inför ett kontaktuppdrag

Innan du kan bli kontaktfamilj görs en utredning av socialtjänsten i den placerande kommunen. Denna består av intervjuer, referenstagning och registeruppgifter bl.a. annat från polisens misstanke- och belastningsregister och socialregistret.

Socialtjänsten brukar fråga om nuvarande förhållanden, hälsotillstånd, personlighet och intressen, motiv till att bli kontaktfamilj, synen på barnuppfostran och inställningen till barn. Sedan försöker de matcha dina förutsättningar och önskemål i förhållande till olika barns behov. När de funnit ett barn som de tror passar dig får du först möta barnets förälder. Känns allt bra får du sedan träffa barnet.

Exakt hur kontaktfamiljsuppdraget ser ut varierar från fall till fall och från kommun till kommun. Kommuner har olika riktlinjer. Det är en kommuns socialtjänst som tillsätter kontaktfamiljer. Kontakta socialtjänsten i din kommun om du vill veta mer om förutsättningarna där du bor.

Avtal

När du blir kontaktfamilj skrivs ett avtal mellan socialtjänsten i aktuell kommun och dig. Dessa avtal skiljer sig väsentligt åt mellan kommun till kommun. I bästa fall reglerar det sådant som dina åtaganden, socialtjänstens åtaganden, uppföljning, försäkringar och ersättningar.

Genomförandeplan och uppföljning

Utöver ett avtal kan kommunen ta fram en genomförandeplan. Har du en kommun som inte gör det så föreslå gärna att detta görs. En bra mall har tagits fram av Socialstyrelsen inom ramen för BBIC - Barns behov i centrum.

Det kan vara värdefullt att regelbundet göra strukturerade uppföljningar av uppdraget. En del kommuner har i avtalet skrivit att så ska ske. Men tyvärr verkar det vara många kommuner som inte lever upp till detta.

Försäkring

Som kontaktfamilj är det viktigt att kolla upp om kommunen som uppdraget förmedlas genom har försäkringar som gäller om något inträffar. Vissa kommuner har försäkringar där barnet under vistelsen hos sin kontaktfamilj omfattas av kommunens försäkringar. Andra har det inte.

Om kontaktfamiljsuppdraget inte omfattas av kommunens försäkringar får man ingen ersättning för olycksfall som inträffar under uppdragstiden. Då måste kontaktfamiljen själv ordna ett eget försäkringsskydd om man vill vara försäkrad. Något man bör skaffa om man inte redan har. Ett sätt att göra detta är att bli medlem i Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS ». Som medlem där ska man automatiskt omfattas av en olycksfalls- och krisförsäkring.

Ekonomisk ersättning

När man blir kontaktfamilj skrivs ett avtal mellan kontaktfamiljen och socialnämnden. Där regleras även den ekonomiska ersättningen. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder, ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför. Ibland vet man innan att det kommer att bli ett tufft uppdrag, ibland upptäcker man det längs vägen och man kan då behöva omförhandla. Den ekonomiska ersättningen delas in i två delar:

  • En omkostnadsdel som ska täcka kostnader för barnets normala behov för försörjning och livsföring, mat, boende och andra utgifter.
  • En arvodesdel som är ersättning för det arbete du gör. Denna del är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst. Uppdragsgivaren gör avdrag för preliminär skatt och betalar in sociala avgifter. Arvodet är vanligtvis både sjukpenningsgrundande och pensionsgrundande men berättigar inte till en tjänstepension eller A-kassa.

Rekommenderade ersättningsnivåer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger varje år ut rekommendationer kring ersättningar för familjehemsvården. Många kommuner och företag använder sig av dessa som riktlinjer när de bestämmer sina ersättningsnivåer. Du hittar årets ersättningsrekommendationer via denna länken.

Sekretess

Som kontaktfamilj omfattas du av sekretesslagstiftningen. Vilket innebär att du inte får berätta för andra om det barn som du är stöd för. Men du får tala om för släkt och vänner att du och din familj ställer upp som kontaktfamilj och vad det innebär. Men du kan inte säga någonting om bakgrunden till varför barnet behöver en kontaktfamilj.

Som kontaktfamilj är man bunden av bestämmelserna i 26 kap. 1§ i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), vilket lyder:
”Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men." [...]

2 kap. 1§ kan också vara aktuellt för uppdraget:
Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.
Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet 
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2. på grund av tjänsteplikt, eller
3. på annan liknande grund.

Mera läsning

Diskussionsforum 
I forumet kan du läsa om andras erfarenheter och ställa frågor om sådant som du funderar över.

Ett axplock från forumet med vanliga frågor:

Lagar


Delar av texten är hämtad, med tillstånd, från kontaktfamilj.se. (sidan finns inte längre kvar med denna information)