Ensamkommande flyktingbarn

Sverige har under de senaste åren tagit emot många ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller vårdnadshavare. Många av barnen behöver få komma till ett familjehem eller jourhem.

Det kan vara svårt att i förväg veta vad ett uppdrag kan komma att innebära, dels för sig själv men också för familjen i övrigt. Det är viktigt att prata med alla i familjen innan man åtar sig ett uppdrag eftersom alla familjemedlemmar kommer att bli berörda. Barnen som placeras har många olika erfarenheter med sig, de lever med en oro över om de får stanna eller inte och en undran över sin familj, som kanske är kvar i hemlandet eller om de tappat bort varandra under flykten. Det är därför viktigt att försöka hjälpa dem med att få kontakt med sin familj. Facebook är ett bra hjälpmedel. Man kan även ta kontakt med Röda korset för att få hjälp.

Att ständigt ha en oro för hur t.ex. familjen har det, kan göra att dessa barn har svårt att t.ex. fokusera på skolan. Det är viktigt att se till att de får någon att prata med, om behovet finns.

Barn som placeras har ofta större behov än de ”egna” barnen, på grund av de upplevelser de har bakom sig. Det kan vara tufft och tålamodsprövande att som uppdragstagare möta och ta hand om allt detta, men många vittnar om att det samtidigt ger mycket glädje och tillfredsställelse.

Till dig som tar emot ett barn från en annan kultur
Att ta emot ett barn från ett annat land kan skilja sig en hel del mot att ta emot ett barn från samma land och med samma kultur. Dessa barn har ofta växt upp snabbare och tar ett mycket större ansvar än ”våra” barn i samma ålder. De har lämnat familj och tryggheten, för att ta sig till ett helt nytt land med hopp om en framtid.

Viktigt att tänka på är att dessa barn ofta inte söker en ny familj för många har sin biologiska familj kvar, utan vill mer ha trygga vuxna i Sverige som kan stötta och vägleda. Det krävs att man förstår att dessa barn är uppväxta i en helt annan miljö och med en kultur som är väldigt olik vår. Man lever ofta tillsammans med släkt och i en stor familj och därför kan bara sova i ett eget rum kännas svårt. Barnen är vana att det ofta finns mycket folk runt omkring dem, antingen vuxna eller syskon. Merparten av de ensamkommande är pojkar mellan 13-17 år.

Finns det några krav?

Generella krav kan man säga är att man ska ha tid, tålamod, plats och intresse av att hjälpa och stötta barn och unga. Gärna också att man har erfarenhet av barn på något sätt. Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående eller i en relation, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera. Det finns ingen formell åldersgräns, men olika kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare.

Det är också bra om du:

  • har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Att barnet får ett eget rum är ett vanligt krav. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
  • är intresserad av människor och respekterar andra kulturer samt har en förståelse för andras sätt att leva.
  • kan tänka dig att stötta och hjälpa barnet, för att på bästa sätt, integreras i samhället. Att barnet får möjlighet att lära sig språket, gå i skolan och få kompisar, att få känna trygghet och veta att det alltid finns någon att vända sig till när det uppstår frågor eller problem, är viktiga delar i ditt uppdrag.
  • är bra på att samarbeta och är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl. Även att du kan tänka dig att stötta barnet i relationen med sitt biologiska nätverk om sådant finns, antingen i Sverige eller hemlandet.
  • ser uppdraget som en möjlighet att stötta och hjälpa någon i en utsatt situation. Ett uppdrag ses inte som ett arbete och ska därför inte vara din huvudinkomstkälla. Då man sällan vet hur länge en placering varar och uppsägningstiden oftast är en månad, så kan man från en månad till en annan, stå utan inkomst. 
  • kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, t.ex. med socialtjänsten, vården, skolan mfl. som sker på dagtid.

Vid kontakt med en handläggare så kommer hen att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.

Anmäla intresse

Du kan anmäla ditt intresse för att bli exempelvis familjehem och jourhem på olika sätt.

Familjehemsbanken - Du är varmt välkommen att lägga in en intressenotis hos oss. Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet för personer som vill bli t.ex. familjehem/jourhem och handläggare inom kommun och olika företag. Besök gärna hemsidan för mer information.

Det går också bra att ringa direkt till socialtjänsten i din kommen eller att ta kontakt med ett företag som arbetar med s.k. konsulentstödd familjehemsvård. Företagen anlitas av kommunerna, ofta vid lite svårare placeringar där familjehemmet/jourhemmet kan behöva ett utökat stöd i sitt uppdrag. Några av dem hittar du på vår hemsida, andra hittar man genom att söka på exempelvis Google.

Utredning

Innan du kan bli familjehem måste du och din eventuella partner genomgå en omfattande utredning av socialtjänsten i den placerande kommunen. Denna består av intervjuer, referenstagning och registeruppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister, socialregistret, Försäkringskassan, kronofogdemyndigheten och ibland även utdrag från LOB-registret hos Transportstyrelsen.

Varje kommun och företag har sina egna utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig/er som person för att kunna avgöra om ni har vad som krävs för ett uppdrag. Vanliga frågor handlar om uppväxten, nuvarande familjeförhållanden, hälsa, personlighet, intressen, samarbete, barnuppfostran och inställningen till barn.

Sekretess

Ett familjehem eller jourhem som inte är kontrakterat, omfattas inte av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men man ska alltid iaktta försiktighet med uppgifter kring den som är placerad samt om barnets biologiska nätverk. Sekretess råder dock för kontrakterade jourhem/familjehem, kontaktfamiljer samt kontaktpersoner.  

Försäkringar

Kom ihåg att alltid se över ditt försäkringsskydd när du tar emot barn eller vuxna i ditt hem.

  • Måste du meddela att ni blivit flera? Hur fungerar det hos ditt försäkringsbolag när barnet är asylsökande?
  • Är barnet försäkrat genom kommunen/företaget? Hur ser det skyddet ut?
  • Ska du komplettera med en sjukvårdsförsäkring?
  • Är du som till uppdragstagare försäkrad på något sätt genom kommunen/företaget?

Ansöka om asyl

Under asylprocessen så ska den gode mannen stötta och hjälpa barnet men det kan också vara bra för dig att veta litegrann om hur det fungerar för att lättare kunna möta och stötta barnet i vardagen. På Migrationsverkets hemsida hittar du bra information om att ansöka om asyl i Sverige.

Asylsökande barn

Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man, om barnet inte har någon förälder i Sverige.

Mer information om vad som gäller för asylsökande barn hittar du på Migrationsverkets hemsida. Där finns även information som vänder sig till barn - För dig som är barn och har sökt asyl.

LMA-kort - Lagen om Mottagande av Asylsökande

När man söker asyl i Sverige så får man ett kvitto på sin ansökan som senare byts ut mot ett LMA-kort.

LMA-kortet är ett bevis på att man är asylsökande och har rätt att vistas i Sverige under tiden som ens asylärende prövas. Det är inte ett ID-kort och det ska alltid finnas med vid besök hos olika myndigheter och inom sjukvården. Kortet måste regelbundet bytas ut.

LMA-kortet lämnas tillbaka om man får uppehållstillstånd eller tänker lämna Sverige.

Källa: Migrationsverket - LMA-kort

Sjukvård

Alla asylsökande vuxna och barn ska erbjudas en hälsoundersökning utan att behöva betala. Hälsoundersökningen görs så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Eftersom många söker asyl så kan det vara ett högt tryck på vårdcentralerna, varför det kan ta tid innan man bli kallad. Om man är papperslös och håller sig gömd ska man få erbjudande om en hälsoundersökning när man söker vård. Mer information finns på 1177 Vårdguiden.

Alla asylsökande barn har rätt till kostnadsfri sjuk- och tandvård på samma villkor som barn som är folkbokförda i Sverige. Detta gäller oavsett om personen har hunnit få sin ansökan registrerad eller inte. Fr.o.m. den första januari 2016 är receptbelagda läkemedel gratis för alla barn under 18 år, även asylsökande barn omfattas av detta. Mer om Hälsa och sjukvård finns på Migrationsverkets hemsida.

Övrig viktig information

Broschyrer på olika språk om att söka asyl
- Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare
- Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare

Länkar

Barnens rätt i samhället (BRIS)
- bris.se

Föreningar
- Ensamkommandes Förbund
- SEF - Sveriges Ensamkommandes Förening (facebookgrupp)

Hej Sverige
- hejsverige.nu

Information Sverige
- Information om Sverige (information finns på flera språk)
- Ensamkommande barn

Migrationsverket
- Gode män och överförmyndare
- Om ensamkommande barn och ungdomar
- Skydd och asyl i Sverige

Sveriges kommuner och landsting (SKL)
- Ensamkommande barn och unga
- God man för ensamkommande barn
- Särskilt förordnad vårdnadshavare

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS)
- Godman till ensamkommande barn
- Information för gode män och förvaltare
- Nytt liv i Sverige
- Min rätt - Din rolls skrifter

Rädda barnen
- Rädda barnen – Save the children helpline
- Traumamedveten omsorg (TMO) - Att möta barn och unga med trauma i vardagen
- Du som möter du barn som flytt till Sverige
- Nyanlända barn: Rapporter och checklistor för gott mottagande
- Ensamkommande barn i nätverkshem

Skolverket
- Den svenska skolan för nyanlända (information finns på flera språk)

Socialstyrelsen
- Ensamkommande barn och unga
- Ensamkommande barn och unga - Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter
- Vad händer nu? (filmen vänder sig till ensamkommande barn som placerats på HVB eller i familjehem och handlar om första tiden i Sverige)
- Kunskapsguiden - ensamkommande barn och unga

Vårdguiden 1177 (information finns på flera språk)
- Vårdguiden på flera språk
- Söka vård om du är asylsökande eller saknar tillstånd att vistas i Sverige
- Tandvård i Sverige om du kommer från annat land
Tolkning till andra språk


Mer om...

Artikel:
Familjehem till ensamkommande flyktingbarn