Bli jourhem!

Ett jourhem tar emot barn och ungdomar som ofta behöver placeras akut. Under tiden barnet bor i jourhemmet ska socialtjänsten utreda omständigheterna för att se vad som är bäst för barnet i det långa loppet. Barnet bor en kortare tid i jourhemmet, tills det antingen kan åka hem till sin familj igen eller tills det placeras i t.ex. ett familjehem. 

Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, omtanke och kärlek som räcker för fler barn? Det finns många barn och ungdomar som väntar på att få komma till ett jourhem när de av olika anledningar måste lämna sin egna familj.

Livet som jourhem

Som jourhemsförälder bör du ha skinn på näsan, kunna hantera att det ibland kan köra ihop sig på olika sätt och att det ofta är snabba ryck som gäller. Du behöver vara beredd på att en påringning kan komma närsomhelst och att man kanske får ställa in saker man planerat.

Att ha förmåga att se saker från den ljusa sidan kan vara en oerhörd tillgång. Det krävs också en hel del social kompetens för att kunna hantera oroliga, arga och frustrerade föräldrar, samt ha förmågan att kunna känna empati, eller att i alla fall ha förståelse för många av föräldrarna även om du inte alltid kanske förstår deras handlande.

Många barn kommer från trassliga hemförhållanden och föräldern/föräldrarna har kanske en egen problematik som de behöver få hjälp med. Det är en fördel om man kan ta de situationer som uppstår med ett lugn, det är exempelvis inte helt ovanligt att man kan få hot från anhöriga. En förälder som blivit fråntaget sitt barn av vilken orsak det än må vara, befinner sig i en väldigt utsatt position. Det kan vara en god idé att bjuda på ett extra samtal, sms, eller mail med något foto på barnet och med en hälsning om att barnet efter omständigheterna mår bra. Ett foto på ett glatt barn som äter en bulle kan betyda massor för en förälder som under de första dygnen då barnet blivit placerat i ett jourhem ännu inte fått träffa barnet.

I uppdraget ingår bl.a. även att vara ett stöd för barnet i kontakten med sina biologiska föräldrar och dess övriga nätverk. Att finnas där och tala om att det är tillåtet att älska och tycka om sina föräldrar, trots deras brister, är en viktig del i det stödet. En annan viktig del i uppdraget är ett nära samarbete med socialtjänst, biologiska föräldrar och exempelvis personal vid förskola/skola, inom sjukvård, habilitering, barnpsykiatri m.fl.

Att finnas där

Ett barn som kommer akut till ett jourhem har kanske hastigt fått lämna sin familj och har dessutom ofta med sig jobbiga eller obehagliga upplevelser i bagaget. Barnet kan många gånger vara ledset och traumatiserat. Lugn och ro, något gott att äta och att få en nalle kan vara en bra början. Här får man verkligen lyssna in barnet och lita till sin magkänsla om vad som kan passa från fall till fall. Väldigt många barn kan komma med det de står och går i, så att ha lite reservkläder, extranallar och tandborstar på lager rekommenderas. 

Många barn som placeras kan även ha olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD eller autism/asperger, ofta i kombination med varandra eller t.ex. utvecklingsstörning.

Uppdrag

Barnet bor i jourhemmet under en kortare tid, tills det antingen kan åka hem till sin familj igen eller tills det placeras i till exempel ett familjehem. Som jourhem får du stöd och vägledning i ditt uppdrag, antingen från de ansvariga handläggarna vid socialtjänsten eller från en egen handledare som man tar in för ändamålet. Ibland används olika benämningar på jourhem.

Att vara kontrakterat jourhem innebär att man fortlöpande står till en uppdragsgivares förfogande vilket kan vara en kommun eller ett företag. Man blir kontrakterad för en eller flera platser och är skyldig att ta emot de barn och ungdomar som uppdragsgivaren behöver placera. Man får ett arvode även då inget barn är placerat i hemmet. Full omkostnadsersättning utgår dock enbart under tiden ett barn är placerat.

Som ”löshäst” kan man välja att säga ja eller nej till ett uppdrag, då man inte är bunden till någon uppdragsgivare. Ersättning får man dock enbart under tiden man har ett barn placerat hos sig. Man kan som löshäst även vara familjehem och ta emot akutplaceringar om det passar in i familjen vid just det tillfället.

Att vara ett förstärkt jourhem innebär att man får kompletterande stöd, bl.a. genom handledning, stöd dygnet runt, utbildning och vid behov avlastning. Många gånger kan de placeringar som man tar emot som förstärkt jourhem vara svåra och mycket krävande. 

Varför behöver barn placeras i jourhem?

När ett barn placeras akut kan det finnas många olika anledningar bakom; misstankar om misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller att det finns en hotbild mot barnet, exempelvis hedersrelaterat våld. En annan anledning kan vara att en ensamstående förälder, som saknar ett eget nätverk, blivit allvarligt sjuk och vårdas på sjukhus. Det händer också att barn placeras i jourhem om föräldrarna sitter häktade eller avlider hastigt. Tonåringar som är på rymmen från sina föräldrar p.g.a. relationsproblem är också en ganska vanlig anledning.

Oftast placeras barn enligt Socialtjänstlagen (SoL), då har vårdnadshavarna gett sitt samtycke och det blir en s.k. frivillig placering. Om vårdnadshavarna motsätter sig en placering kan socialtjänsten göra en framställning hos socialnämnden om ett omhändertagande (tvångsplacering) enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Hur länge är ett barn placerat i jourhem?

Under tiden barnet bor i jourhemmet ska socialtjänsten utreda omständigheterna för att se vad som är bäst för barnet i det långa loppet. En utredning ska vara slutförd senast inom fyra månader (11 kap 2 § SoL) efter det att barnet placerats i jourhemmet. Ett barn får inte vårdas i ett jourhem längre tid än två månader räknat från den tidpunkt då nämndens utredning avslutades om det inte finns särskilda skäl.

Ett barn som placeras akut i ett jourhem när utredningen inleds kan således i normalfallet vara kvar i hemmet under längst sex månader. Bestämmelsen syftar till att komma tillrätta med alltför långa tillfälliga placeringar som innebär en oviss tillvaro för barnet. 

Finns det några krav?

För att bli jourhem behöver du vara en trygg vuxen med en stabil och ordnad tillvaro, utrymme, gott om tid och tålamod och att du kan tänka dig att samarbeta med t.ex. socialtjänsten och biologföräldrar. Du får också gärna ha tidigare erfarenhet av barn och/eller ungdomar. Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående, gift, sambo eller ha registrerat partnerskap, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera. Det finns ingen formell åldersgräns, men olika kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare.

För att bli jourhem är det också bra om du:

  • har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Att barnet får ett eget rum är ett vanligt krav. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
  • är intresserad av människor och respekterar andra kulturer samt har en förståelse för andras sätt att leva.
  • har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta och hjälpa barn och unga i en svår situation. Barnet som placeras kan ha traumatiska upplevelser med sig som det behöver hjälp med att bearbeta, där kontakt med t.ex. sjukvården eller annan profession kan behövas. Barnet kan även ha svårigheter i skolan, med kompisar eller andra problem där du behöver finnas som stöd.
  • kan möta barn som befinner sig i kris
  • är bra på att samarbeta och är positiv till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, biologisk släkt, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan med flera.
  • ser uppdraget som en möjlighet att stötta och hjälpa någon i en utsatt situation. Ett uppdrag ses inte som ett arbete och ska därför inte vara din huvudinkomstkälla. Då man sällan vet hur länge en placering varar och uppsägningstiden oftast är en månad, så kan man från en månad till en annan, stå utan inkomst. 
  • kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, till exempel med socialtjänsten, vården, skolan med flera som sker på dagtid.

Vid kontakt med en handläggare kommer hen att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.

Anmäla intresse

Du kan anmäla ditt intresse för att bli exempelvis jourhem på olika sätt.

Du är varmt välkommen att anmäla intresse via Familjehemsbanken, som är en mötesplats på nätet för personer som vill bli familjehem/jourhem och handläggare inom kommun och olika företag som söker familjehem. Anmäl intresse här

Det går också bra att ringa direkt till socialtjänsten i din kommen eller att ta kontakt med ett företag som arbetar med s.k. konsulentstödd familjehemsvård. Företagen anlitas av kommunerna, ofta vid lite svårare placeringar där familjehemmet/jourhemmet kan behöva ett utökat stöd i sitt uppdrag. Några av dem hittar du på vår hemsida, andra hittar man genom att söka på exempelvis Google.

Utredning

Innan du kan bli jourhem måste du och din eventuella partner genomgå en omfattande utredning av socialtjänsten i den placerande kommunen. Denna består av intervjuer, referenstagning och registeruppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister, socialregistret, Försäkringskassan, kronofogdemyndigheten och ibland även utdrag från LOB-registret hos Transportstyrelsen.

Varje kommun och företag har sina egna utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig/er som person för att kunna avgöra om ni har vad som krävs för ett uppdrag. Vanliga frågor handlar om uppväxten, nuvarande familjeförhållanden, hälsa, personlighet, krishantering, förmåga att hantera upprepade separationer, intressen, samarbete, barnuppfostran och inställningen till barn. 

Sekretess

Ett jourhem som inte är kontrakterat omfattas inte av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men man ska alltid iaktta försiktighet med uppgifter kring den som är placerad samt om barnets biologiska nätverk. Sekretess råder dock för kontrakterade jourhem/familjehem, kontaktfamiljer samt kontaktpersoner. 

Försäkringar

Kom ihåg att alltid se över ditt försäkringsskydd när du tar emot barn eller vuxna i ditt hem.

  • Måste du meddela att ni blivit flera? En del försäkringsbolag vill ha personnummer och namn inskrivet på den nya personen.
  • Är barnet försäkrat genom kommunen/företaget? Hur ser det skyddet ut?
  • Ska du komplettera med en sjukvårdsförsäkring?
  • Är du som till familjehem försäkrat på något sätt genom kommunen/företaget?

 

Lycka till!


Mera läsning

Diskussionsforum 
I forumet kan du läsa om andras erfarenheter och ställa frågor om sådant som du funderar över.

Ett axplock från forumet med vanliga frågor:

Innan en placering

Extrafamilj/Jourhem