familjehemmet.se

Du kan göra skillnad!

Det finns barn som behöver en annan familj för en tid, som kan erbjuda trygghet, värme och kärlek. Även om det bara är för en kort tid, så betyder det lilla så väldigt mycket!

Familjehemmet.se är en sida med information till dig som funderar på att bli eller kanske redan är, familjehem, jourhem eller kontaktfamilj.

Välkommen!

Ensamkommande flyktingbarn

Intresset för att öppna sitt hem för ensamkommande flyktingbarn är stort. Många av barnen som kommer till Sverige flyr undan krig, tortyr och förtryck. Merparten av barnen är pojkar i åldern 13-17 år (Migrationsverket statistik 2016-04-17).
Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.

Vi får många frågor kring hur man går till väga och vad det innebär att vara uppdragstagare. Vi har försökt att ta upp några av frågorna nedan. Har du andra frågor så hör gärna av dig till oss.

INNEHÅLL

Allmänt om de olika uppdragen

Det finns en hel del att fundera på innan man antar den utmaning som det innebär att hjälpa och stötta ett barn som ofta har en tung ryggsäck med sig.

  • Familjehem - Ett familjehem tar emot barn som behöver bo i en annan familj en längre tid. Hur länge barnet behöver stanna i ett familjehem beror bl.a. på anledningen till att barnet är placerat. Ibland kan det handla om några månader, ibland flera år och ibland hela barnets uppväxt. Man ska vara beredd på ett livslångt åtagande.
  • Jourhem - Ett jourhem tar emot barn och unga som ofta behöver placeras snabbt av olika anledningar, de stannar oftast en kortare tid. Under placeringen så utreder socialtjänsten vad som är bäst för barnet i ett längre perspektiv.
  • Kontaktfamilj - Som kontaktfamilj tar man emot ett barn under t.ex. en helg i månaden. Kontaktfamiljens uppdrag handlar om att erbjuda en trygg miljö och att på olika sätt vara ett stöd för barnet utifrån vad barnet behöver. En huvudsaklig uppgift är att lyssna och bara finnas till. En kontaktfamiljs uppdrag sträcker sig ofta över längre tid och kan pågå i flera år. Det handlar om att inkludera barnet i det vanliga familjelivet och att ge barnet den uppmärksamhet det behöver.
  • Kontaktperson - Som kontaktperson är man ett stöd och en vän för ett barn, en ungdom eller en vuxen. Man träffas och gör något tillsammans t.ex. promenera, fika, gå och handla, gå på bio, teater eller bara sitta och prata. En viktig uppgift är att bryta personens isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.
  • God man till ensamkommande barn - En god man agerar som barnets vårdnadshavare och förmyndare. Alla ensamkommande barn som kommer till Sverige ska ha en god man. Den utses av överförmyndarenheten i den kommun barnet bor. Den gode mannen ansvarar bl.a. för att ansöka om uppehållstillstånd och stötta barnet genom hela asylprocessen, hjälpa barnet i kontakten med skolan, sjukvården, migrationsverket och socialtjänsten. Den gode mannen har inte ansvar för den dagliga omvårdnaden och tillsynen om barnet, utan det ansvarar familjehemmet för. Den gode mannen har heller ingen försörjningsplikt för barnet.
    När barnet får permanent uppehållstillstånd (PUT) eller blir myndigt så upphör den gode mannens uppdrag. Den gode mannen kan dock kvarstå även om barnet fått PUT, i de fall barnet snart blir myndigt.
    (Källa: SKL - God man för ensamkommande barn)
  • Särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande flyktingbarn - En eller två särskilt förordnad vårdnadshavare ska utses när barnet fått permanent uppehållsstillstånd (PUT). Ansökan görs till tingsrätten av den socialnämnd som är ansvarig för barnet. Som särskilt förordnande vårdnadshavaren blir man också barnets förmyndare. En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor om barnets angelägenheter, den ska se till att barnet får sina olika behov tillgodosedda, inklusive behov av omsorg och trygghet. Barnet behöver inte bo tillsammans med den särskilt förordnade vårdnadshavaren. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från att vara god man för ensamkommande barn. Den särskilt förordnande vårdnadshavaren har ingen försörjningsplikt för barnet. När barnet blir myndigt, d.v.s 18 år så upphör förordnandet.
    I de fall som barnet inom kort fyller 18 år efter att ha fått PUT så kan den gode mannen kvarstå tills barnet blivit myndigt.
    (Källa: SKL - Särskilt förordnad vårdnadshavare)

Det kan vara svårt att i förväg veta vad ett uppdrag kan komma att innebära, dels för sig själv men också för familjen i övrigt. Det är viktigt att prata med alla i familjen innan man åtar sig ett uppdrag eftersom alla familjemedlemmar kommer att bli berörda. Barnen som placeras har många olika erfarenheter med sig, de lever med en oro över om de får stanna eller inte och en undran över sin familj, som kanske är kvar i hemlandet eller om de tappat bort varandra under flykten. Det är därför viktigt att försöka hjälpa dem med att få kontakt med sin familj. Facebook är ett bra hjälpmedel. Man kan även ta kontakt med Röda korset för att få hjälp.

Att ständigt ha en oro för hur t.ex. familjen har det, kan göra att dessa barn har svårt att t.ex. fokusera på skolan. Det är viktigt att se till att de får någon att prata med, om behovet finns.

Barn som placeras har ofta större behov än de ”egna” barnen, på grund av de upplevelser de har bakom sig. Det kan vara tufft och tålamodsprövande att som uppdragstagare möta och ta hand om allt detta, men många vittnar om att det samtidigt ger mycket glädje och tillfredsställelse.

Till dig som tar emot ett barn från en annan kultur
Att ta emot ett barn från ett annat land kan skilja sig en hel del mot att ta emot ett barn från samma land och med samma kultur. Dessa barn har ofta växt upp snabbare och tar ett mycket större ansvar än ”våra” barn i samma ålder. De har lämnat familj och tryggheten, för att ta sig till ett helt nytt land med hopp om en framtid.

Viktigt att tänka på är att dessa barn ofta inte söker en ny familj för många har sin biologiska familj kvar, utan vill mer ha trygga vuxna i Sverige som kan stötta och vägleda. Det krävs att man förstår att dessa barn är uppväxta i en helt annan miljö och med en kultur som är väldigt olik vår. Man lever ofta tillsammans med släkt och i en stor familj och därför kan bara sova i ett eget rum kännas svårt. Barnen är vana att det ofta finns mycket folk runt omkring dem, antingen vuxna eller syskon.

Finns det några krav?

Generella krav kan man säga är att man ska ha tid, tålamod, plats och intresse av att hjälpa och stötta barn och unga. Gärna också att man har erfarenhet av barn på något sätt. Det kan vara egna barn, syskonbarn eller att man träffar barn i andra sammanhang.

Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående, gift, sambo eller ha registrerat partnerskap, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera. Det finns ingen formell åldersgräns, men olika kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare.

Varje uppdragsgivare kan också ha olika krav på dig som uppdragstagare. Några av de vanliga kraven som ställs är:

  • Du är en trygg vuxen med en stabil och ordnad tillvaro, både ekonomiskt och socialt.
  • Du är intresserad av människor och respekterar andra kulturer samt har en förståelse för andras sätt att leva.
  • Du har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta och hjälpa barn och unga i en svår situation. Du välkomnar barnet i familjen och ger det möjlighet att få en trygg tillvaro med en känsla av tillhörighet och hjälp med att komma in i det svenska samhället.
  • Du ser uppdraget som en möjlighet att stötta och hjälpa någon i en utsatt situation. Ett uppdrag ses inte som ett arbete och ska därför inte vara din huvudinkomstkälla. Då man sällan vet hur länge en placering varar och uppsägningstiden oftast är en månad, så kan man från en månad till en annan, stå utan inkomst. 
  • Du har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Eftersom man inte vet hur länge barnet ska stanna är det viktigt att det finns tillräckligt med rum så att alla i familjen har ett eget. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
  • Barnet som placeras kan ha traumatiska upplevelser med sig som det behöver hjälp med att bearbeta. Du kan tänka dig stötta barnet om kontakt med sjukvården eller annan profession behövs.
  • Du kan tänka dig att stötta och hjälpa barnet, för att på bästa sätt, integreras i samhället. Att barnet får möjlighet att lära sig språket, gå i skolan och få kompisar, att få känna trygghet och veta att det alltid finns någon att vända sig till när det uppstår frågor eller problem, är viktiga delar i ditt uppdrag.
  • Du är bra på att samarbeta och är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl.
  • Du kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, t.ex. med socialtjänsten, vården, skolan mfl. som sker på dagtid.
  • Du kan tänka dig att stötta barnet på olika sätt i relationen med sitt biologiska nätverk om ett sådant finns, antingen i Sverige eller i hemlandet.
  • Är ni fler i familjen så är det viktigt att alla är överens om att detta är något som ni vill göra, då hela familjen kommer att påverkas.

Vid kontakt med en handläggare så kommer den att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.

Vart anmäler jag mitt intresse?

Du kan anmäla ditt intresse för att bli exempelvis familjehem och jourhem på olika sätt.

  • Familjehemsbanken - Du är varmt välkommen att lägga in en intressenotis hos oss i Familjehemsbanken, du hittar formuläret via denna länk, det är helt gratis. Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet för personer som vill bli t.ex. familjehem/jourhem och handläggare inom kommun och olika företag. Besök gärna hemsidan för mer information.
  • Socialtjänsten i din kommun - Du kan även ringa eller maila till socialtjänsten i den kommun du bor i, kontaktuppgifter hittar du via kommunens hemsida. Du kan även vända dig till kommunerna runt omkring. HÄR finns kontaktuppgifter till alla kommuner.
  • Konsulentstödda företag - Det finns många olika företag som arbetar med konsulentstödd familjehemsvård. Några av dem hittar du på vår hemsida, andra hittar man genom att söka på exempelvis Google.

Vem ska man vända sig till?
Detta är en svår fråga eftersom vi alla är olika, mycket handlar om personkemi. Vi brukar rekommendera att man lägger in en intressenotis hos oss och även anmäler sitt intresse till olika kommuner och företag.

Ett tips är att i kontakten med en uppdragsgivare (kommun eller företag) så ska man känna ett förtroende för personen och den kommun eller företag som denne representerar och att man får svar på sina frågor som man har. Två frågor som är viktiga att ställa är vilket stöd man får och om man får gå någon utbildning innan man blir uppdragstagare.

Samarbete

I uppdraget så ingår det att samarbeta med många olika personer och myndigheter. Det är inte bara den ansvariga handläggaren från socialtjänsten man behöver samarbeta med, utan ofta även ett helt nätverk av människor, den gode mannen/särskilt förordnade vårdnadshavaren, släkt om den finns i Sverige, personal vid förskola/skola, sjukvården, habiliteringen, barnpsykiatrin m.fl.

För att barnet ska kunna utvecklas och så småningom kunna flytta hem eller till eget boende, så är ett nära samarbete mellan alla inblandade, mycket viktigt. Socialtjänsten, som är ansvarig för placeringen, ska vara spindeln i nätet och ge stöd och hjälp till dig som uppdragstagare, barnet och dess föräldrar för att samarbetet ska fungera så bra som möjligt.

  • Socialnämnden är alltid ytterst ansvarig vid en placering oavsett om du har ett uppdrag genom en kommun eller ett företag.
  • Socialtjänsten är den myndighet som ansvarar för att bl.a. utreda och placera barn. Socialtjänsten står under socialnämnden.
  • Konsulentstödd familjehemsverksamhet. När socialtjänsten inte hittar ett familjehem så kan de vända sig till ett företag som arbetar med konsulentstödd familjehemsverksamhet. Företaget erbjuder då kommunen ett passande familjehem som är utrett och godkänt av företaget. Dock så måste det blivande familjehemmet även godkännas av kommunens socialnämnd innan man får ta emot en placering, detta finns beskrivet i Socialtjänstlagen 6 kap. 6 § [...]Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd [...].

Utredning

Vid första kontakten med en handläggare vill de veta litegrann om dig, t.ex. boende, arbete, civilstånd, egna barn, vilken åldersgrupp du kan tänka dig m.m. Sen om det känns bra så kanske det bokas in ett första hembesök. Varje kommun och företag har sina egna rutiner och utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig. Flera använder sig av Socialstyrelsens BRA-fam för att göra en första bedömning om man är lämplig som uppdragstagare innan man går vidare med en eventuell utredning. För att bli uppdragstagare så ingår det också att man får lämna registeruppgifter från polisens misstanke- och brottsregister, socialregistret, Föräkringskassan och kronofogdemyndigheten. Nedan kan du läsa om några av metoderna som används.

Kälvestensmetoden

Med denna metod görs en djupintervju. Som par intervjuas man enskilt av varsin handläggare eller liknande. Handläggaren går sedan genom utredningsmaterialet i en grupp där resultatet tolkas tillsammans med en psykolog. Den utredda familjens starka och svaga sidor åskådliggörs vid detta möte och sedan tas det beslut om familjen blir godkända eller inte.

PRIDE

Detta program innehåller både en utbildnings- och en utredningsdel. Som deltagare får man en bra utbildning samtidigt som man får skriva en livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggarna då man går igenom det man skrivit i livsböckerna utöver de gånger man träffas för utbildning.

Ett hem att växa i

Detta är en grundutbildning för jour- och familjehem som tagits fram av bla. Socialstyrelsen. Mer information om utbildningen finns på Socialstyrelsen hemsida.
Socialstyrelsen har även tagit fram en bedömningsmetod, BRA-fam, som kan användas vid rekrytering av familjehem. Formuläret, som man som intresserad får fylla i, innehåller 59 frågor och ger handläggaren en möjlighet att lära känna dig/er litegrann men även göra en tidig bedömning om man är lämplig som familjehem/jourhem eller inte.

Övrigt

Kontaktperson och kontaktfamilj
För att bli kontaktperson eller kontaktfamilj, är det inte alltid man gör en lika omfattande utredning. Ofta skräddarsyr uppdragsgivare sina egna utredningar, exempelvis används ibland en förkortad variant av Kälvestensmetoden.

God man och särskilt förordnad vårdnadshavare
Vill du bli god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare? Kontakta Överförmyndaren i din kommun för mer information.

Exempel på frågeställningar vid en utredning
Här följer ett urval av frågor som brukar ingå i en utredning.

  • Bakgrund och nuvarande livssituation
    En utredare vill veta så mycket som möjligt om dig som person från den dag du föddes till nutid, hur du fungerar tillsammans med din eventuella partner, som förälder om du/ni har barn och hur ni fungerar tillsammans som familj. En trygg och stabil social tillvaro med ett välfungerande nätverk är viktigt.
  • Är alla överens?
    Om du har barn eller partner så bör alla vara införstådda och överens om att ta emot ett fosterbarn då hela familjen kommer att påverkas av beslutet.
  • Boende
    Du kan bo i lägenhet, hus, på landet eller i stan. Vid en placering så ska det finnas ett eget rum till barnet. Det är också viktigt med rimliga avstånd då ett uppdrag innebär en hel del möten med bl.a. uppdragsgivaren, träffar med den biologiska familjen och andra viktiga personer för barnet, sjukvård, skola osv. En liten fingervisning kan vara ca. 2 timmars restid mellan din och uppdragsgivarens kommun.
  • Nuvarande arbete och möjlighet till tjänstledighet
    Ibland kan det behövas att någon är hemma en kortare eller längre tid, särskilt om det är mindre barn som placeras. Detta är viktigt eftersom barnet måste få möjlighet att knyta an till en vuxen för att känna sig trygg och för att kunna utvecklas gynnsamt. Barnet kan inte knyta an till alla familjemedlemar samtidigt utan måste ha en anknytningsperson som den kan lita på, att den personen finns där i vått och torrt. Hur snabbt denna process går är olika beroende på vad barnet upplevt tidigare i sitt liv.
  • Hur ser det sociala nätverket ut?
    Man gör ofta en nätverkskarta för att visa hur det ser ut med släkt, vänner, skola, läkare och andra tänkbara resurser som kan komma att behövas. Ett välfungerande nätverk är viktigt för att kunna erbjuda barnet en långsiktig trygghet och för att som man ska orka oavsett vilka eventuella problem som kan uppstå över tid.
  • Fritidsysselsättning
    Vad gör du på din fritid? Man vill få en uppfattning om hur ditt liv ser ut och om du har barn och partner hur tiden i familjen fördelas och att det finns en bra balans mellan alla olika aktivieter.
  • Varför man vill bli uppdragstagare
    I en utredning vill man höra hur du och din eventuella familj har funderat kring valet att ta emot ett barn eller ungdom i familjen, vad som motiverar dig/er till att göra det och att det är ett välgrundat beslut som är förankrat hos alla i familjen.
  • Erfarenheter av att vårda eller möta barn, unga eller vuxna
    Du behöver inte ha egna barn men det bör finnas någon form av erfarenhet av barn eller unga. Det kan t.ex. vara genom att du kommer i kontakt med barn och unga genom släkten, vänner, grannar, arbetet eller via någon fritidsysselsättning.
  • Åldersgrupp och förbehåll
    Man ska välja en åldersgrupp som man känner sig ”säker” med. Tillsammans med handläggaren kommer man fram till vilken ålder på barn som passar. Förbehåll kan innebära att man kanske inte kan ta emot funktionshindrade, utåtagerande eller mycket våldsamma barn t.ex.
  • Syn på barnuppfostran - vägledning och gränssättning
    Barn som placeras kommer ofta från en kaotisk uppväxtmiljö. Det har kanske inte funnits några regler eller någon som satt gränser. Som uppdragstagere är det viktigt att man har tydliga ramar och regler för att underlätta för barnet att veta vad som är rätt och fel, samtidigt som man bör ha förståelse för att barnet behöver tid på sig att vänja sig vid de nya förhållandena. I början kan det vara jobbigt och tålamodsprövande. Innan barnet funnit sig i allt det nya, kommer det troligen testa dig på olika sätt. Genom att fortsätta vara konsekvent, bekräfta barnet och visa att du står kvar oavsett hur barnet beter sig, hjälper man barnet att slappna av och få en känsla av trygghet.
    Vid en vuxenplacering eller en förälder/barnplacering blir uppdraget mer inriktat på att ge vägledning. T.ex. att hjälpa till så att den vuxne kan komma tillbaka in i samhällslivet eller att hjälpa en förälder med att skapa ramar och regler för sitt barn, för att få till en fungerande vardag osv.
  • Hur tror du att du kommer att påverkas av att ta emot, ibland, mycket trasiga barn?
    Det är inte lätt att förutse vad ett uppdrag kan komma att innebära. Du bör ta dig tid att noga tänka genom alla olika aspekter av ett uppdrag innan du ger sig in i det och förbereda dig så gott det går. Om du har barn och en partner så bör ni sitta ner tillsammans och prata igenom detta noga. Vilka resurser har ni i just er familj? Ofta hamnar de biologiska barnen lite i skymundan, hur tänker ni kring detta? Att få gå en utbildning är ett mycket bra sätt att få en insyn i vad ett uppdrag kan innebära.
  • Vilka är dina styrkor och svagheter?
    Vad kan du som person ge ett barn som behöver trygga och stödjande vuxna? Vad är du bra på? Vad skulle du vilja bli bättre på? Ingen människa är perfekt, det viktiga är att man är medveten om sina brister för att kunna jobba på dem!
  • Erfarenhet av förlust och kris
    Det kan vara positivt att man har erfarenhet av förluster och kriser under livets gång, men man ska ha tagit sig igenom dem och lagt dem bakom sig. En känsla av förlust är något som alla fosterbarn bär med sig, därför är det viktigt att man som uppdragstagare förstår vad en förlust kan innebära.
  • Samarbete med biologföräldrar, socialtjänst och övriga i nätverket
    För att en placering ska bli lyckad måste det finnas ett nära och bra samarbete mellan alla inblandade, så som socialtjänsten, biologföräldrar och ibland även andra släktingar som är viktiga för barnet. Ofta har barnet även kontakter med sjukvård, habilitering eller barnpsykiatri på olika sätt.
    Ett respektfullt och gott samarbete med de biologiska föräldrarna, oavsett eventuella brister eller tillkortakommanden, är viktigt för att en placering ska fungera.
  • Tidigare erfarenheter av teamarbete/samarbete
    Det kan t.ex. vara från tidigare placeringar, via arbetet eller i hemmet. Som familj samarbetar man varje dag för att vardagen ska fungera. Ofta arbetar man i team på sin arbetsplats.
  • Avslut av en placering, tankar kring att barnet ska flytta
    Känslor av sorg och förlust drabbar alla någon gång. Vid en placering så är det bra att vara förberedd på vad ett avslut kan komma att innebära och hur man ska hantera det.
  • Referenter
    I en utredning skall det ingå minst två referenter. Dessa referenter ska känna dig väl och kunna berätta om dig som person och eventuella familj. Det kan vara en arbetskamrat, vän, släkting, granne eller ibland även arbetsgivare.

Hur lång tid det tar från det att man anmäler intresse tills man får en första kontakt med en handläggare är olika. Det kan ibland ta flera veckor, därför kan det vara bra att anmäla intresse till flera eftersom behovet av t.ex. familjehem kan variera.

En utredning kan ibland gå snabbt och ibland ta flera månader. Om man blir godkänd så kan det ta ytterligare flera månader innan man får en placering. Matchningen mellan barn och familj är mycket viktig för att det ska bli en lyckad placering!

Ekonomisk ersättning

Vid ett uppdrag utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Att öppna sitt hem för ett barn, ungdom eller vuxen handlar inte om pengar, utan om att man hjälper någon som behöver en trygg och stabil tillvaro.

Varje år ger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut rekommendationer kring ersättningar för familjehemsvården. Kommunerna och företagen kan använda dessa som stöd och vägledning när de tar fram sina egna riktlinjer för familjehemsvården, men det är valfritt och därför kan det se väldigt olika ut när det gäller t.ex. ersättningsnivåerna.

Vid uppdragen god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn, så är det överförmyndaren i kommunen som barnet bor i, som beslutar om ersättningsnivåer.

SKL´s rekommendationer för familjehemsvården hittar du på denna sidan. Observera att vi inte kan svara på vilken ersättning man får utan det är alltid uppdragsgivaren som beslutar om detta. De rekommendationer som finns på sidan kommer från SKL´s cirkulär 15:37, 15:38 samt 15:39.

Ersättningen är uppdelad i ett arvode och en omkostnadsersättning.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför så som för mat, kläder, fickpengar, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. Detsamma gäller för kontaktfamiljer och kontaktpersoner som får kostnader i samband med sitt uppdrag, beroende på vad man kommit överens om med uppdragsgivaren. Placerade barn omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin som familjens övriga barn. Fr.o.m. 1/1 2016 så är medicin och andra varor som ingår i läkemedelsförmånen, gratis för barn upp till 18 år. Detta gäller även asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

För familjehem och jourhem så är barnbidraget alternativt studiebidraget inkluderat i omkostnadsersättningen och dras då av från omkostnadsersättningen när det betalas ut direkt till familjehemmet/jourhemmet alternativt ungdomen.

Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år.

Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Du får göra avdrag för omkostnadsersättningen i din deklaration, skatteverket drar av 5 000 kr från summan som du får betala skatt på. Eftersom omkostnadsersättningen ska vara skattefri så rekommenderar SKL att du som uppdragstagare kompenseras med 130 kr/månad. Ersättningen är inte inkluderad i ersättningsrekommendationer utan ges utöver och är per uppdragstagare.

"Koll på pengarna"
Konsumentverket har tagit fram "Koll på pengarna" där man kan få en överblick över vissa kostnader som uppstår. Är det så att man tycker att omkostnadsersättningen inte räcker, ett tips är då att skriva ner alla omkostnader man har och ta upp det med sin handläggare.

Arvode

Arvodet är lön för det uppdrag du utför. Arvodet är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst, den är sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Ett uppdrag berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem/jourhem/kontaktfamilj/kontaktperson är man uppdragstagare åt socialnämnden och man är således inte anställd.
Om det står i ditt avtal att uppdragsgivaren följer Sveriges kommuner och landstings ersättningsrekommendationer så ska ersättningen regleras varje år.

Övriga ersättningar

Erhåller du ersättning från a-kassa eller Försäkringskassa?
Du kan har rätt till en viss bi-inkomst, men eftersom det ser olika ut så är det MYCKET VIKTGT att du kontaktar din a-kassa eller Försäkringskassan innan du tar emot placeringar. Du riskerar annars att bli av med din ersättning och du kan i värsta fall bli åtalad för bedrägeri.

Deklaration
Något som kan vara bra att veta är att man ibland som familjehem/jourhem/kontaktfamilj får restskatt. Ett tips är att hålla koll på den totala inkomsten samt hur mycket skatt man betalar så man inte får en överraskning när det är dags att deklarera. Mer information kring ersättningar och deklaration finns HÄR.

Innan en placering
När man åtar sig ett uppdrag kanske man behöver köpa kläder, om inte barnet har tillräckligt med sig, inredning till ett rum, leksaker, inköp av barnstol m.m. Detta kan man få hjälp med. Ta upp det med handläggaren.

Lönebortfallsersättning (LBE)
Om man behöver avstå från sitt arbete under inskolningstiden och eventuellt under en längre tid (som bestäms innan placeringen) kan man få ersättning för lönebortfall. Ersättningen för lönebortfall ska motsvara den lön som man avstår från samt semesterersättning. I de fall man får lönebortfallsersättning, utgår även arvode och omkostnadsersättning.

Tillfällig föräldrapenning (TFP)
När barnet är sjukt så har man rätt till tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan på samma sätt som biologiska föräldrar. Man ska själv anmäla till Försäkringskassan om man är hemma för sjukt barn.

Föräldrapenning (FP)
Som familjehem och jourhem har man inte rätt till föräldrapenning. Däremot så har en person som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare (d.v.s. en person som fått vårdnaden om barnet) rätt till det, förutsatt att det finns dagar kvar och att barnet inte gått ut första klass alternativt fyllt 8 år.

Flerbarnstillägg
Flerbarnstillägg betalas inte ut till familjehems- och jourhemsföräldrar.

Vårdbidrag
En familjehems- eller jourhemsförälder har inte rätt till vårdbidrag för ett placerat barn, som till följd av sjukdom eller funktionshinder, behöver särskild tillsyn.

Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har dock samma rätt till vårdbidrag som ett barns förälder. Vårdbidrag utges dels som ersättning för tillsynen och vården dels för uppkomna merkostnader. (Läs mer om vårdbidrag på Försäkringskassans hemsida.)

Avtal

Vid en placering ska det skrivas ett avtal mellan uppdragstagaren och uppdragsgivaren. Detta avtal bör skrivas innan placeringen sker för att alla parter ska veta vad som gäller. Om detta mot förmodan inte är möjligt, ska det noteras noga i familjehemmets akt vad man kommit överens om muntligen, t.ex. om ekonomiska ersättningar. Det är sedan uppdragsgivaren som ansvarar för att det upprättas ett skriftligt avtal.

I avtalet skriver man bl.a. in uppdragets omfattning, uppsägningstid, parternas rättigheter respektive skyldigheter, gällande försäkringar, ekonomiska ersättningar och tidpunkt för utbetalningar. Det bör även stå vad som gäller vid oplanerad frånvaro, d.v.s. om barnet exempelvis skulle rymma, och om hur ersättningar betalas ut vid en uppsägning.

Avtalet bör ses över med jämna mellanrum. Det kan förekomma förändringar i barnets situation som påverkar den arbetsinsats som krävs och ersättningsnivåer kan förändras m.m.

Genomförandeplan

En genomförandeplan bör upprättas i samband med att ett barn placeras. Genomförandeplanen ska beskriva vilka olika insatser som behövs för barnet, målet med insatserna, när och hur de ska genomföras och av vem. Det ska också stå när och hur barnet ska träffa sina föräldrar och andra närstående (om de finns i Sverige), samt när och hur barnet ska ha kontakt med sin handläggare.

Mer finns att läsa i Socialtjänstförordning (2001:937) kapitel 5 Vissa uppgifter för socialnämnden samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11 ) kapitel 7 Planera och följa vården.

Försäkringar

Kom ihåg att alltid se över ditt försäkringsskydd när du tar emot barn eller vuxna i ditt hem.

  • Måste du meddela att ni blivit flera? Hur fungerar det hos ditt försäkringsbolag när barnet är asylsökande?
  • Är barnet försäkrat genom kommunen/företaget? Hur ser det skyddet ut?
  • Ska du komplettera med en sjukvårdsförsäkring?
  • Är du som till uppdragstagare försäkrad på något sätt genom kommunen/företaget?
Många viktiga frågor som är bra att tänka på innan man åtar sig ett uppdrag!

Ansöka om asyl

Under asylprocessen så ska den gode mannen stötta och hjälpa barnet men det kan också vara bra för dig att veta litegrann om hur det fungerar för att lättare kunna möta och stötta barnet i vardagen. På Migrationsverkets hemsida hittar du bra information om att ansöka om asyl i Sverige.

Asylsökande barn

Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man, om barnet inte har någon förälder i Sverige.

Mer information om vad som gäller för asylsökande barn hittar du på Migrationsverkets hemsida. Där finns även information som vänder sig till barn - För dig som är barn och har sökt asyl.

LMA-kort - Lagen om Mottagande av Asylsökande

När man söker asyl i Sverige så får man ett kvitto på sin ansökan som senare byts ut mot ett LMA-kort.

LMA-kortet är ett bevis på att man är asylsökande och har rätt att vistas i Sverige under tiden som ens asylärende prövas. Det är inte ett ID-kort och det ska alltid finnas med vid besök hos olika myndigheter och inom sjukvården. Kortet måste regelbundet bytas ut.

LMA-kortet lämnas tillbaka om man får uppehållstillstånd eller tänker lämna Sverige.

Källa: Migrationsverket - LMA-kort

Sjukvård

Alla asylsökande vuxna och barn ska erbjudas en hälsoundersökning utan att behöva betala. Hälsoundersökningen görs så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Eftersom många söker asyl så kan det vara ett högt tryck på vårdcentralerna, varför det kan ta tid innan man bli kallad. Om man är papperslös och håller sig gömd ska man få erbjudande om en hälsoundersökning när man söker vård. Mer information finns på 1177 Vårdguiden.

Alla asylsökande barn har rätt till kostnadsfri sjuk- och tandvård på samma villkor som barn som är folkbokförda i Sverige. Detta gäller oavsett om personen har hunnit få sin ansökan registrerad eller inte. Fr.o.m. den första januari 2016 är receptbelagda läkemedel gratis för alla barn under 18 år, även asylsökande barn omfattas av detta. Mer om Hälsa och sjukvård finns på Migrationsverkets hemsida.

Övrig viktig information

Broschyrer på olika språk om att söka asyl
- Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare
- Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare

Rädda barnen
- Rädda barnen – Save the children helpline
- Psykologernas tips till dig som möter barn som flytt till Sverige

Länkar

Barnens rätt i samhället (BRIS)
- bris.se

Ensamkommandes förbund
- ensamkommandesforbund.se

Hej Sverige
- hejsverige.nu

Information Sverige
- Information om Sverige (information finns på flera språk)
- Barn och ungdomar
- Ensamkommande barn

Migrationsverket
- Gode män och överförmyndare
- Om ensamkommande barn och ungdomar
-
Skydd och asyl i Sverige

Sveriges Ensamkommandes Förening (SEF)
- sef-riks.se

Sveriges kommuner och landsting (SKL)
- Ensamkommande barn och unga
- God man för ensamkommande barn
- Särskilt förordnad vårdnadshavare

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS)
- Ensamkommande barn
- Nytt liv i Sverige

Rädda barnen
- Rädda barnen – Save the children helpline
- Psykologernas tips till dig som möter barn som flytt till Sverige

Skolverket
- Den svenska skolan för nyanlända (information finns på flera språk)

Socialstyrelsen
- Ensamkommande barn
- Frågor och svar om ensamkommande barn
- Kunskapsguiden - ensamkommande barn och unga

Vårdguiden 1177 (information finns på flera språk)
- New in Sweden - healthcare
- Hitta rätt i sjukvården
- Söka vård om du är asylsökande eller papperslös
- Tandvård i Sverige om man kommer från annat land
-
Tolkning till andra språk
- Vård i Sverige om du är asylsökande, gömd eller papperslös

Mer om...

Artikel:
Familjehem till ensamkommande flyktingbarn

Läs mer om uppdragen:

Läs mer om ersättningar:


Texten är bl.a. skriven tillsammans med Josefin Bengtsson och FaCO (Familjevårdens Centralorganisation).
Josefin är engagerad i FaCO´s medlemsförening Västmanlands Familjehem och Familjehemscentralen. Familjehemscentralen är ett FaCO-projekt med medel från Allmänna Arvsfonden. FaCO är en ideell organisation som vänder sig till familjehem, jourhem och kontaktfamiljer samt andra som arbetar med barn, ungdomar och vuxna, vilka omfattas av insatser från socialtjänsten.