Unga flickor mest utsatta på SiS enligt ny rapport

Barn på SiS-hem utsätts för en våldsanvändning från personalen som är både omfattande och systematisk – dessutom är det de allra yngsta flickorna som utsätts mest. Det visar en ny rapport som Barnrättsbyrån nyligen presenterat.

Publicerad 8 november 2021
Unga tjejer utsätts för systematiskt och omfattande våld på SiS-hemmen, enligt en ny rapport från Barnrättsbyrån. Foto: unsplash.com

– När vi började granska frågan närmare var det framförallt en sak som förvånade oss - systematiken bakom våldet. Det som barnen vi träffade vittnade om var, i myndighetens ögon, inga missförhållanden. Trots att barnen använt alla tillgängliga kanaler för att klaga fanns deras upplevelser och skador inte dokumenterade som missförhållanden i SiS interna system, skriver Barnrättsbyråns generalsekreterare Elin Wernquist i rapporten.

Barnrättsbyrån har under 2020 arbetat på uppdrag av barn som varit placerade på SiS och under sina placeringar utsatts för oproportionerligt mycket våld av personal i samband med avskiljning – den särskilda befogenhet SiS har att isolera barn. Med detta som grund bestämde sig Barnrättsbyrån för att ta fram rapporten ”…och jag kunde inte andas”.

Totalt har Barnrättsbyrån granskat 1 788 beslut om avskiljning från 2019 och 2020. Varje år placeras ca 1100 barn och unga vid de särskilda ungdomshemmen av socialtjänsten, de allra flesta med tvång enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, och cirka 60–70 unga avtjänar årligen sluten ungdomsvård enligt lagom verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). 
– Sammantaget pekar dessa resultat, den omfattande användningen av våld; högre avskiljningstal för flickor; och personalens eskalerande av situationen, på att hanteringen av situationer som rör konflikter, aggressioner och utagerande påtagligt behöver förbättras vid de särskilda ungdomshemmen, uppger Elin Wernquist.

Resultaten visar att i en tredjedel av avskiljningarna som föranletts av att den unge är våldsam har personalen varit fysisk först, något som skulle kunna tolkas som att personalens beteende eskalerar situationen snarare än lugnar ned den så som det är tänkt. Att personalen på detta sätt triggar fram våld hos de unga, med våld mot de unga som följd, måste också sättas i relation till att barn och unga i sina trygghetsplaner ofta anger att de inte vill att någon tar i dem när de är arga eller upprörda.

Syftet med rapporten är tydligt:
– Att hörsamma barnens rop på hjälp och ta dem på allvar, säger Elin Wernquist.

 Hela rapporten finns att läsa här.

Föregående Nästa