”Det är en ära att få vara familjehem”

Tanken hade funnits ett tag när Maria Halling och hennes man slutligen gjorde slag i saken att bli familjehem. – Vi ville att våra biologiska barn skulle vara lite äldre när vi tog emot första placeringen. Vår yngsta var fem år och den äldsta femton när vår första placering flyttade in.

Publicerad 14 december 2021
Familjen Halling består av tre biologiska barn och två familjehemsplacerade barn. Familjen är redo att ta emot ett tredje barn som väntar på att få flytta in en stor kärleksfull familj.

Hon har aldrig ångrat sitt val en sekund och tvekar inte inför att uppmana fler familjer till att bli familjehem. 

– Det är det bästa vi har gjort! Det ger otroligt mycket tillbaka att hjälpa barn som inte kan växa upp i sina biologiska familjer. Vi har fått bli medföräldrar till ytterligare två barn förutom våra tre biologiska. Det är fantastiskt, säger hon. 

Maria Halling är familjehemsmamma till ett barn som är placerat och ett som är vårdnadsöverflyttat.

När familjen Halling bestämt sig för att bli familjehem undersökte de både privata aktörer och kommuner i närområdet och kände snabbt att de ville jobba direkt mot kommunerna. De skickade in intresseanmälningar till flera kommuner och påbörjade en utredning i Söderköpings kommun. Men halvvägs igenom utredningen hörde Vimmerby kommun av sig och hade en treårig flicka som behövde placeras i ett stadigvarande familjehem. 

– Vimmerby tog över och gjorde färdigt utredningen och när vi väl fått godkännandet och beskedet att flickan skulle flytta in hos oss tog det inte mer än ett par veckor innan inslussningen inleddes, berättar Maria Halling. Vid två tillfällen träffades Maria med flickans dåvarande familjehem och vid den tredje inslussningsträffen flyttade hon in och har bott i familjen permanent sedan dess. 

Viktigt att biologiska barnen involveras
Redan under utredningstiden hade paret börjat förbereda sina biologiska barn på vad det skulle innebära att familjen blev familjehem. 

– Det är viktigt att barnen också är med och förstår vad som händer. De yngsta barnen tyckte det skulle bli jättekul, 15-åringen var kanske lite mer motsträvig men när flickan väl kom så tyckte han jättemycket om henne, berättar Maria. 

Hon upplevde utredningsprocessen som omfattande och omtumlande, men förstår samtidigt att socialtjänsten måste vara noggranna i sitt urvalsarbete för att hitta lämpliga familjehem. 

– Däremot kan jag tycka att kommunerna borde kunna prata lite mer med varandra när man tar uppdrag för flera kommuner. När vi som redan jobbar för två kommuner har kontakt med en tredje för en ytterligare placering är det som att utredningsarbetet måste börja om igen. Jag skulle önska att de kunde prata mer med de kommuner vi arbetar åt, det skulle alla tjäna på, menar Maria. 

Vårdnadsöverflytt naturligt steg
Parets första placering flyttade in under sommaren 2018 och familjen såg till att vara mycket hemma för att flickan skulle få trygghet och kunna knyta an ordentligt. 

– Det märktes tydligt på henne att hon blev otrygg om vi satte oss i bilen och skulle åka iväg. Vi höll oss mest hemma och gjorde små utflykter till lekparken eller till stranden och jag såg till att ha allt mitt fokus på henne i början, berättar Maria. 

Flickan, som nu fyller sju år i januari, är vårdnadsöverflyttad till Maria och hennes man. 

– Det kändes som ett naturligt steg, berättar Maria. 

Dels underlättar det i vardagen för familjehemmet i kommunikationen med myndigheter och men framförallt ger det trygghet och långsiktighet både för flickan och för familjehemmet. 

– Jag tycker att processen med vårdnadsöverflytten gick ganska enkelt. Det underlättades säkert av att flickans biologiska mamma var positiv och ville att flickan skulle få stanna hos oss och att vi skulle ta över vårdnaden. 

Sköter umgänget själva
Flickan har umgänge med sin biologiska mamma en gång i månaden. Då kommer mamman hem till familjehemmet och tillbringar en hel dag med familjen. Hon är med på allt som händer i vardagen, allt från matlagning till lekstunder, promenader eller aktiviteter. Nästan från start har familjehemmet själva skött umgänget utan socialtjänstens stöd. 

– Jag märkte på flickan att hon blev mer orolig och tyckte att de var jobbigt när socialtjänsten var med. Vi började sköta det själva och det har funkat väldigt bra. Jag skickar också en hel del bilder och filmer från vardagen till hennes biologiska mamma så att hon ska kunna vara så delaktig som möjligt på håll. Jag försöker tänka hur jag själv skulle vilja ha det om jag var i hennes situation och agera utifrån det, berättar Maria. 

För snart två år sedan flyttade familjens andra placering in, en nyfödd pojke som omhändertogs direkt på BB. 

– Vi hade vetat om några månader i förväg att han skulle komma till oss när han var född och gick bara och väntade på honom, berättar Maria. 

Vill ta emot ett till barn
Under det första året med flickan var Maria hemma på heltid med ersättning för inkomstbortfall från socialtjänsten och när den nyfödde familjen kom in i familjen blev Maria återigen hemma på heltid. 

– Det var inte helt enkelt att få tjänstledigt, från början skulle jag bara få ett halvårs ledighet men till slut lyckades jag få igenom att få vara hemma med honom tills han kunde börja på förskola. Det skulle ha skett nu i januari nästa år, men eftersom vi har planer på att ta emot ytterligare en placering så har jag valt att förlänga min tjänstledighet ytterligare ett år och kommer nu att vara hemma till december 2022. 

Familjen har anmält intresse för att ta emot ytterligare ett barn och hoppas att en liten flicka eller pojke ska kunna flytta in inom en snar framtid. 

– Tidigare har vi önskat att placeringarna skulle vara yngre än våra biologiska barn men den här gången har vi sagt att det inte spelar lika stor roll. Vi kan ta emot ett barn från nyfödd upp till tio år, säger Maria. 

Stor kärleksfull familj
­– Det är en ära att få vara familjehem, ta hand om någons dyrbara skatt. Få ge kärlek och trygghet och öppna sitt hjärta och famn till en ny familjemedlem. Såklart får man vara beredd på en tuff första period vid inflytt men att få se utvecklingen och hur barnet blir tryggare och knyter an med tiden är så otroligt fint och stort. Det ger också så mycket tillbaka till våra biologiska barn att förstå att man måste hjälpa andra. Deras empati, medkänsla och omtanke för andra växer också i och med detta viktiga uppdrag. Det är inte bara det placerade barnet som behöver oss, vi behöver dem lika mycket för att växa och utvecklas som medmänniska, ge av vår kärlek och bli en stor kärleksfull familj tillsammans, fortsätter hon.

Maria hoppas verkligen på att fler ska ta steget att bli familjehem! Det finns så många barn som väntar på en ny familj.

Föregående Nästa