Artiklar

Placering i familjehem i kombination med hjälp från ett behandlingsteam är ofta bättre än institutionsvård för barn som löper hög risk att begå brott. Socialstyrelsen rekommenderar bland som en av fem metoder den så kallade TFCO, Treatment Foster Care Oregon.

Genom att redan på akuten ställa frågan till alla patienter som kommer in om det finns barn i hushållet kan fler barn som riskerar att fara illa fångas upp i ett tidigt stadie. Metoden som kallas ”Child-check” ska nu permanentats på Skånes universitetssjukhus.

På Ericastiftelsen i Stockholm planeras för ytterligare forskning kring traumabehandling för små barn, med fokus på familjehemsplacerade barn. Tidigare erfarenheter visar att CPP-metoden passar särskilt bra för just familjehem.

I Partille jobbar man sedan tio år tillbaka med strukturerat umgängesstöd. Umgängesstödjarens uppgift är framförallt att fokusera på barnet.

Familjehemsplacerade barn behöver mer information och delaktighet i frågor som gäller umgänge. Det visar en ny studie från FoU Södertörn där barn har intervjuats om sina erfarenheter av umgänge med sin biologiska familj.

I Upplands-Bro har man tagit fram ett häfte som barnen och socialsekreteraren fyller i tillsammans för att barnet ska ha mer kunskap om vad som händer under och efter utredningen.

Under de senaste tre åren har Bris drivit projektet ”Tillsammans för barn som flytt”. Syftet har varit att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga med erfarenhet av krig och flykt.

Barn till missbrukande föräldrar får sällan det stöd som de har rätt till. Childrens Program är ett förebyggande program från Betty Ford Center i Kalifornien, som nu ska spridas i Sverige.

Många barn tvingas gå hem med oro och rädsla till sina föräldrar efter att ha varit på förhör hos polisen om misshandel i hemmet. 2011 utarbetades modellen ”Efter barnförhöret” som ett stöd till hela familjen efter det som hänt.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ska ta fram nya samtalsverktyg för ”BRA-samtal” med barn mellan 3 och 6 år, som är anhöriga till en förälder med missbruk, psykisk ohälsa, svår sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.

Med utgångspunkten att barn och ungas bästa alltid ska stå i centrum, har Örebro kommun sedan 2008 erbjudit extra stöd i samverkan mellan olika myndigheter för att möjliggöra en fungerande samverkansprocess i syfte att insatserna kring barn och unga ska fungera optimalt.

I Kronobergs län samarbetar myndigheterna över gränserna med varje enskilt barns bästa i centrum.

I Eksjö kommun i Småland har man under det senaste året erbjudit föräldrakurser i ”Trygghetscirkeln”. Den här hösten har man för avsikt att ge fler föräldrar chansen och startar därför två grupper.

Sedan 2010 jobbar socialtjänsten i Jönköping med att stärka barnets delaktighet under utredningsarbetet. Observationer i samband med hembesök är en viktig del av det så kallade ”Utredningsteamets” arbete.

I Enköping har man utvecklat en egen modell för att stärka placerade barns skolgång. Till grund ligger Skolfam men för grupper som faller utanför, exempelvis HVB-placerade, har kommunen hittat egna lösningar.

Föreningen Qrut, som hjälper kvinnor med aktuell eller tidigare erfarenhet av missbruk och kriminalitet, har dragit igång ett nytt projekt som syftar till att göra umgänget mellan mammor och deras placerade barn bättre.

30 familjehem i stadsdelen Bergsjön i Göteborg har under året fått gå Rädda Barnens utbildning i TMO, Traumamedveten omsorg. – De är jättenöjda, säger enhetschef Monia Sunesson.

Familjehem i Göteborg, Linköping och Uppsala har under våren som de första i landet utbildats i traumamedveten omsorg, TMO, ett förhållningssätt som är väletablerat inom bland annat skolor och på HVB-hem.

En relativt ny behandlingsmetod för små barn som varit med om ett trauma är CPP, Child- Parent Psychotherapy, där man under lekfulla former jobbar med samspelet mellan barn och förälder eller omsorgsgivare och samtidigt försöker stötta föräldern/omsorgsgivaren så att den i sin tur ska kunna hjälpa sitt barn med det trauma som barnet upplevt.

Att få yngre barn att berätta om sina känslor och upplevelser kan många gånger vara svårt. Det interaktiva verktyget In my Shoes ska göra det enklare för barnen att uttrycka sig om känsliga upplevelser.

Anknytning är något som måste få ta tid. Forskaren Kerstin Neander har under många år arbetat med späda och små barn och deras familjer, forskat kring anknytning och stödinsatser. Hon menar att det placerade barnets behov av en trygg bas att knyta an till, är något som familjehemmet måste jobba med under hela placeringen.

Många konflikter med barn skulle kunna undvikas om de bemöts med rätt metod, det menar psykologen, forskaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén som utarbetat en metod i lågaffektivt bemötande.

Marte Meo-metoden som kommunikationsmetod användas för att noggrant titta på och analysera samspel mellan människor, framför allt mellan barn och förälder/familjehemsförälder.

2011 utvecklade Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”BRA-samtal” – ett verktyg för att prata med barn mellan 7-18 år som är anhöriga till en förälder med missbruk, psykisk ohälsa eller svår sjukdom. Nu pågår en förstudie för att anpassa modellen för yngre barn.

I fem år har Stiftelsen Allmänna Barnhuset drivit Skolfam. Modellen utvecklades redan 2005 och genom åren har över 1 000 barn fått stöttning för att klara sitt skolarbete. – Behovet av den här verksamheten är stort. Jag önskar att det kunde erbjudas i alla Sveriges kommuner, säger Monica Achá Sonesson, nationell samordnare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.