Samverkan för barnets bästa

När barn och ungdomar får stödinsatser från flera olika håll förutsätts en god samverkan mellan verksamheterna. Det är absolut nödvändigt att se till helheten så att barnets behov styr insatserna, annars riskerar barnet eller ungdomen att inte få det stöd eller den hjälp som han eller hon har rätt till och behov av.

Inte alltid problemfritt med samverkan
Ofta sker samverkan mellan myndigheter och olika insatser kring ett barn helt naturligt och problemfritt. Men det händer också att samverkan inte alls funkar fungerar och det blir ett tungt ansvar för föräldrarna att förmedla kontakt och information till alla som är inblandande kring barnet. Då kan man initiera behovet av stöd i samverkan, genom att kontakta samordnare inom Centrum för samverkan, Samba.

Samba står för ’’Samverkansledning för barns och ungas bästa” och uppdraget är att utifrån barnets bästa leda samverkansarbetet. Samverkansledaren är en oberoende part som låter alla komma till tals och ser till att samtalstonen är respektfull under samverkansmötena och att processen förs framåt. Målgruppen är barn och ungdomar upp till 21 år, där samverkan av olika anledningar inte upplevs fungera.

Företräda barnets bästa
– Vår uppgift är att fungera som ledare av samverkansprocessen och alltid företräda barnets bästa. Det är viktigt är att vi har en helt neutral position och inte tar ställning för eller emot någon, vi har heller inget beslutsmandat. Det skapar möjligheter och ger trygghet för de inblandade, förklarar Ingela Pihlström, som varit med sedan starten.

Samba startade 2008 som ett projekt med stöd av Myndigheten för skolutveckling och finansieras idag gemensam av socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen i Örebro kommun. Verksamheten är permanentad sedan oktober 2009 och leder processen i mellan 120 och 140 ärenden varje år.

Gemensam förståelse
– Mycket handlar om att skapa en gemensam förståelse för barnets bästa. Det gäller ibland att hitta andra vägar. Det finns oftast en lösning om man tänker tillsammans, förklarar Åsa Eriksson.

Innan man drar igång ett samverkansarbete har Samba-samordnaren kontakt med familjen, som alltid måste lämna sitt samtycke innan processen kan starta. Mycket tid och arbete läggs på att organisera möten, att se till att rätt personer finns på plats för att diskutera rätt saker och att familjen vet vad som ska diskuteras på varje möte och har möjlighet att komma med synpunkter på vad de vill ta upp. I de allra flesta fall deltar familjen i samverkansmötet, men ibland vill familjen att tjänstemännen träffas först för att ta fram olika förslag till stöd som familjen sedan får ta ställning till.

– Vi försöker att alltid ha en helhetssyn på situationen. Allt är lika viktigt att ta upp, smått som stort, speciellt för familjen och barnet, och då ser vi till att även dessa saker kommer upp till diskussion och att alla kommer till tals, säger Marie Ekblad.

Fördjupad förståelse för barnets behov
Ett av syftena med ett samverkansmöte är att föräldrar och barn ska få möjlighet att delge information vid ett samlat tillfälle där alla verksamheter är med och lyssnar. Verksamheterna får också möjlighet att ge sin bild av situationen och på så sätt får alla en fördjupad förståelse för barnets situation. Utifrån den samlade bilden kan sedan det fortsatta arbetet planeras och det tydliggörs vem som återkopplar till vem och när man ska följa upp med ett nytt samverkansmöte.

– Jag skulle önska att vi kunde komma in tidigare, ofta har det gått väldigt långt innan vi kopplas in. Jag tror det skulle underlätta mycket om vi hade möjlighet att kopplas in tidigare, säger Ingela Pihlström.

– Vi har också fått in synpunkter på att det finns ett behov att ha ett liknande team för vuxna, fortsätter hon.

– Generellt behöver man bli bättre på att få till samverkan, det finns en risk att man inte ser helhetsbilden utan att fokus hamnar på det som man själv ska göra, den egna verksamheten säger Marie Ekblad. 

De flesta samverkansmöten hålls i Sambas egna lokaler centralt i Örebro.
– Här i våra lokaler är platsen neutral för alla, man ses inte på någons hemmaplan, vilket kan upplevas positivt, säger Åsa Eriksson.

Speciallösning för komplexa situationer
För fem år sedan startades ”Samba II” som är ett forum för att arbeta fram förslag på speciallösningar i komplexa och komplicerade situationer. I Samba II samverkan är beslutsfattande chefer från de berörda verksamheterna med.

– Om man säger att vanliga Samba handlar om att tänja på gränser så handlar Samba II om att tänka helt utanför boxen, även om grundstenarna är de samma; att få en samsyn kring barnets behov och enas om hur man ska nå dit samt i vilken ordningar insatserna ska ske, förklarar Ingela Pihlström.

– I samverkan är verksamheterna bra på att komma fram till lösningar och öppningar för barnet och att väcka hopp om förändring, tillägger hon.