ADHD / ADD

Alla människor är olika. En del är stillsamma och återhållna medan andra är mer utåtriktade och spontana. En del är väldigt strukturerade medan andra har svårare att organisera och hålla koll på många saker samtidigt. Alla människor kan ha svårigheter med att sitta stilla, vara fokuserade och kontrollera impulser. Men för en del är problemen ständigt närvarande och påverkar både relationer och vardagssituationer.

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. De vanligaste symptomen vid ADHD karaktäriseras genom uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. Det är dock bra att veta att symtombilden kan se väldigt olika ut från person till person. Personer med ADHD kan ofta ha andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samtidigt, som till exempel Tourette, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. ADHD beror på att vissa delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda sätt än hos personer utan ADHD. Eftersom symtomen vid ADHD skiljer sig mellan olika människor ser det olika ut för alla, men man brukar prata om tre kärnsymtom:

• Uppmärksamhetsproblem: Att man har svårt att koncentrera sig eller att vara uppmärksam på något. Det kan vara jobbigt att komma igång med saker, eller så tröttnar man fort på något man påbörjat.
• Överaktivitet: Att man har svårt att vara "lagom" aktiv. Det är vanligt att man är väldigt aktiv, har svårt att sitta still eller känner sig rastlös. Ibland kan man känna sig helt slut och inte vilja röra sig alls.
• Impulsivitet: Att man är väldigt impulsiv. Man gör saker direkt, utan att tänka efter. Man kan också ha svårt att styra över hur man reagerar i olika situationer.

Hur vanligt är ADHD?
ADHD har troligtvis alltid funnits, men idag är kunskapen kring ADHD större och fler kan få en diagnos och rätt till behandling och hjälp. Det är en vanlig funktionsnedsättning och ungefär 5 procent av barn i skolåldern uppskattas ha ADHD. Bland vuxna beräknas ungefär 2,5 procent ha ADHD. Trots att ADHD följer med hela livet har de flesta vuxna fått tillvaron att fungera och kan leva ett gott liv med familj, arbete och vänner.

Vad är skillnaden mellan ADHD, ADD och DAMP?
Begreppen används för att beskriva olika former av ADHD.

• ADD är ADHD utan hyperaktivitet.
• DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av motorikproblem och ibland perceptionsproblem. (Perceptionsproblem innebär svårigheter att ta till sig intryck från omgivningen via de fem sinnena - hörsel, känsel, syn, lukt och smak.)

Utredning
Om man som vuxen upplever svårigheter som man tror kan vara ADHD kan man kontakta sin vårdcentral för att få hjälp med att få en remiss till vuxenpsykiatrin där en utredning kan påbörjas. Om det gäller ett barn kan föräldrarna vända sig till skolhälsovården eller barnhälsovården. Där kan en läkare ge remiss till BUP eller barnmedicinsk mottagning för att påbörja en utredning. Syftet med utredningen är att skapa en ökad förståelse kring livssituationen, som sedan kan ligga till grund för stöd och behandling.

För att ta reda på om en person har ADHD görs en noggrann utredning av psykolog och läkare. Om utredningen gäller ett barn intervjuas också förskole- eller skolpersonal, och en pedagog är oftast inblandad i utredningen. Beroende på omständigheter kan i vissa fall andra yrkesgrupper såsom sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder vara en del av utredningen. Gäller utredningen vuxna går man ofta tillbaka och ser till symptom under uppväxten för att få en klar helhetsbild. I utredningen intervjuas både personen i fråga och anhöriga för en bred bild av livssituationen.

Att leva med ADHD
Kunskap om ADHD är grunden i all behandling. Att förstå vad funktionsnedsättningen innebär och hitta strategier för att hantera vardagssituationer. I samband med en diagnos får man information om ADHD, det finns även kurser och möjlighet till stödsamtal för att få en fördjupad kunskap kring diagnosen. Alla med ADHD har rätt till hjälp, men det skiljer sig naturligtvis för olika personer hur mycket stöd man behöver och från vem. Tillsammans med teamet som gjort en utredning kan man diskutera vilken hjälp man har rätt till.

Hälso- och sjukvården, försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen har ett ansvar när det gäller att ge stöd och hjälp utifrån individens livssituation. Samhällets stödinsatser handlar om att göra tillvaron lättare för personer med ADHD. Både privat men också i skola eller på arbete. En del behöver extra stöd i vardagen. Till exempel kan det då handla om att organisera hemmet, sortera, slänga saker, handla, laga mat och städa. Det kan också handla om att strukturera upp ekonomi, som att hitta ett sätt att sortera räkningar och betala dem i tid. I vissa fall kan man få en stödperson som hjälper till med ekonomi, kontakt med myndigheter och sjukvård för att underlätta och hjälpa till med vardagssysslor.

Det finns mycket som kan underlätta vardagen för personer med ADHD. Dessa är några riktlinjer som kan lägga en bra grund för en fungerande vardag.

• En strukturerad vardag. Att strukturera upp och anpassa miljöer efter personen är viktigt för att undvika stress och överbelastning.
• Psykosociala insatser. Insatserna kan vara rådgivning och utbildning för anhöriga samt anpassning i skola eller arbetsplats.
• Medicinering. För att lindra symtomen vid ADHD får man ibland centralstimulerande medicin.
• Förstående omgivning. En förstående omgivning underlättar livet för den som har ADHD och ökar chanserna till en välfungerande vardag. Därför är det viktigt med information till omgivning och människor som är nära en person med ADHD.

Att leva med adhd kan vara utmanande men för många blir det enklare med tiden. Det beror dels på att hjärnan förändras/mognar men också på att man lär sig hitta strategier för att hantera olika situationer och får en större förståelse för hur man fungerar. Det underlättar också om omgivningen har kunskap om ADHD så att de kan ha förståelse och ge stöd i vardagen. Utöver det kan man också få lättare att se de många positiva aspekterna av ADHD och utveckla dem till sin fulla potential. Många med ADHD är energiska, drivande och har uthållighet när de själva får välja aktivitet. Att man är impulsiv kan till exempel också innebära att man är idérik, fantasifull och kreativ. En del som har svårt att koncentrera sig när det händer mycket runt omkring kan i stället vara bra på att hyperfokusera, det vill säga att ägna sig åt en enda sak med stor uppmärksamhet. Det kan vara till stor fördel då man kan bli riktigt bra på det man själv väljer att engagera sig i.

Hjälpmedel
För att få tillgång till hjälpmedel gör man en kartlägning av behovet av hjälpmedel och kognitivt stöd under vårdplaneringen. Med kognitivt stöd menas allt som gör det lättare att minnas, prioritera, starta, planera och hantera tid.

Det finns olika hjälpmedel som kan vara till hjälp om man har ADHD. I många fall handlar det om hjälp till att planera och organisera vardagen. Det finns kalendrar som är tydliga och överskådliga och scheman som kan dela upp aktiviteter i olika steg. Det finns även speciella klockor som kan användas som påminnelsehjälpmedel. Idag är mobiltelefonen ett bra hjälpmedel och kan innefatta många av dessa hjälpmedel samtidigt då det finns ett stort utbud av appar att tillgå.

 Källa/Länkar

Riksförbundet Attention
- Om NPF
- ADHD
- I vardagslivet
- För dig som är anhörig
- Böcker och skrifter
- Attention Utbildning

Boktips
5 bästa böckerna om ADHD