”Behovet av Skolfam är stort”

I fem år har Stiftelsen Allmänna Barnhuset drivit Skolfam. Modellen utvecklades redan 2005 och genom åren har över 1 000 barn fått stöttning för att klara sitt skolarbete. – Behovet av den här verksamheten är stort. Jag önskar att det kunde erbjudas i alla Sveriges kommuner, säger Monica Achá Sonesson, nationell samordnare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Publicerad 28 januari 2019
Monica Achá Sonesson är nationell samordnare för Skolfam på Stiftelsen Allmänna Barnhuset och ser ett stort intresse för Skolfam-modellen som nu är spridd till 25 kommuner i landet.

Skolfam är en arbetsmodell där ett team bestående av psykolog, specialpedagog, familjehems – och barnsekreterare jobbar med familjehemsplacerade barn för att se till att de får rätt verktyg och stöd för att lyckas med sitt skolarbete och gå ut nian med gymnasiebehörighet.
– Vi arbetar med att lyfta fram barnets styrkor och skapa förutsättningar för att maximera barnets inlärningspotential. Teamet har ett nära samarbete med barnet, barnets skola och familjehemsföräldrar. Att inkludera barnet så att det känner sig delaktigt i allt som händer runt det har hög prioritet för oss, säger Monica Achá Sonesson, nationell samordnare för Skolfam på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Startade i Helsingborg
I dagsläget finns Skolfam i 25 kommuner, totalt 40 team utspridda över landet. Modellen är sprungen ur ett arbete som Helsingsborgs kommun startade 2005, där man ville stödja placerade barn att gå ut grundskolan med godkända betyg och kunna gå vidare till gymnasieutbildning. Bakgrunden är att placerade barn generellt sett presterar sämre i skolan än genomsnittet för sin ålder. Intresset för modellen spred sig snabbt bland andra kommuner och 2013 tog Stiftelsen Allmänna Barnhuset över arbetet, eftersom Skolfam hade vuxit så mycket att samordningen av nätverket behövde flyttas över till en nationell part.

Förebyggande arbete som är till för alla placerade barn
Arbetet i Skolfam är förebyggande och man arbetar med alla placerade barn i en kommun, oavsett om de är i riskzonen eller inte för att inte få godkända betyg.
– Vi börjar helst arbeta med barnen redan i förskoleklassen och följer dem sedan tills de går ut nian. Ofta blir resultatet bättre om Skolfam kan börja tidigt i grundskolan, säger Monica Achá Sonesson.
– Det hade varit önskvärt att det fanns en liknande modell för gymnasiet för att stötta de familjehemsplacerade att fullfölja sin gymnasieutbildning, tillägger hon.

Strax under riksgenomsnittet
Totalt har över 1 000 barn deltagit i Skolfam sedan starten och resultatet från den rapport som man låter gör varje år visar att nästan 8 av 10 placerade Skolfam-barn som gått ut nionde klass har godkända betyg för att söka vidare till gymnasiet, eller närmare bestämt 79,1 procent. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet för alla barn i Sverige som 2018 ligger på 84,5 procent.
– Vi har många barn i kö och flera kommuner skulle behöva ett Skolfam-team till, säger Monica Achá Sonesson.
Hon hoppas att modellen ska sprida sig till ännu fler kommuner så att fler barn kan få hjälp att nå målen.
– Vårt fokus nu ligger på att fortsätta sprida modellen så att fler kommuner väljer att starta ett Skolfam-team. Dessutom jobbar vi också med att hela tiden fortsätta utveckla modellen, säger Monica Achá Sonesson.

Föregående Nästa