Förbättrade resultat för Skolfambarnen – trots pandemin
Fler elever än tidigare som har deltagit i Skolfam har fått gymnasiebehörighet efter årskurs nio – därmed är de senaste två årens fallande trendbrott brutet, trots ett år av pandemi och distansstudier.
Skolfam är en arbetsmodell som syftar till att förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat. I varje Skolfam-team ingår en psykolog, en specialpedagog och en socialsekreterare, som jobbar tillsammans med barnet för att öka chanserna för barnet att lyckas i skolan.
Rikard Tordön har skrivit årets Skolfam-rapport. Varje år presenterar Skolfam en rapport över resultatet för deltagande elever och team. Mätt i andel behöriga som slutet årskurs nio visar årets resultat på 74,9 procent, vilket är omkring en procentenhet bättre än förra året och ett litet, men viktigt, trendbrott mot de senaste två årens fallande resultat och detta i en pandemi med stängda skolor och distansundervisning under lång tid. Andelen som blir behöriga efter ett ytterligare års komplettering är 84,4 procent, vilket är en tydlig förbättring jämfört med förra årets resultat. 16 team har dessutom minst 81 procent av eleverna som är direkt behöriga, vilket ligger i nivå med alla Sveriges grundskoleelever.
Sedan starten 2005 har totalt 1 503 barn kartlagts minst en gång i något Skolfam-team, varav 1 298 i de nu aktiva teamen. I augusti i år fanns 38 Skolfam-team i 20 kommuner. Ett stort antal barn, 721 individer, står i kö till Skolfam och det finns en underkapacitet i de flesta kommunerna. I rapporten konstateras också att implementeringen av Skolfam-modellen har avstannat och att det behövs vidare ansträngningar för att klarlägga vilka faktorer som hämmar eller främjar implementeringen samt en ambition om att fler barn i familjehem ska få de möjligheter som Skolfam kan ge.
– Att erbjuda barn i familjehem Skolfam är en investering i deras liv såväl här och nu, som i deras framtid. Det ger också en vinst för hela samhället utifrån värdet av att få alla människor delaktiga och inkluderade för att motverka utanförskap, skriver Rikard Tordön, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som sammanställt årets rapport.
Han konstaterar också att det finns behov av en motsvarande arbetsmodell för barn i förskola samt i gymnasiet, men att dessa behöver anpassas efter de specifika förutsättningar och behov som finns i respektive åldersgrupp.
