Artiklar

Sedan 2018 har orosanmälningarna till landets socialtjänster ökat med nästan 30 procent. Förra året gjordes 422 000 anmälningar – det innebär att var tionde barn i Sverige berördes av en orosanmälan under 2021.

Bufff är en barnrättsorganisation som ger stöd till barn och unga med en förälder eller familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård. Organisationen har nu lanserat en ny bokningstjänst för stödsamtal där stödsökande anonymt kan boka samtal både digitalt och på plats dygnet runt via organisationens nya webbplats.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har med stöd av regeringen tagit fram ett kostnadsfritt utbildningsmaterial med fokus på sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering, självskadebeteenden och utsatthet på nätet. Syftet är att öka kunskapen hos vuxna som möter barn och unga i sitt arbete och därmed ge stöd i kontakter med barn och unga.

Högskolan i Väst ska ta fram ett bildstödmaterial för LSS-handläggare som ska stärka barnets delaktighet i utredningssamtal om stödinsatser enligt LSS.

Insatsen Extravuxen, utvecklad av Maskrosbarn, håller på att implementeras i ett par kommuner till. Totalt kommer insatsen nu att finnas i sex kommuner. – Den här insatsen behövs verkligen, säger Maria Nylander, enhetschef på Sigtuna kommun som håller på att införa insatsen.

I mars i år startade Lotta Winbäck Instragramkontot familjehemspsykologen. Tanken är att kunna bidra med stöd och råd till familjehems- och jourhemsföräldrar. – Jag har fått väldigt mycket uppskattning, många har sagt att de saknat något sådant här, säger Lotta Winbäck.

Fosterfamiljen är en dokumentär om ett biologiskt barns uppväxt i en fosterfamilj på 80 och 90-talet, men även fosterföräldrarnas och fosterbrors upplevelser. Den visas på bio Panora Malmö den 24 oktober kl 18:00.

– Barn som är anhöriga till någon med psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller svår fysisk sjukdom tar ofta ett mycket stort ansvar för sin familjesituation. Många mår väldigt dåligt, säger Marie Rydell, projektledare på Anhörigas Riksförbund, som tagit fram en ny metod för elevhälsan att identifiera och stötta dessa barn.

18 700 barn och ungdomar var placerade i familjehem under 2021. Familjehem är den vanligaste placeringsformen. Fler vårdnadsöverflyttningar har genomförts under året, däremot minskar antalet barn med kontaktfamilj eller kontaktperson.

Författaren Eva Edberg, som själv varit familjehemsplacerad, skriver böcker om familjehemsplacerade Klara. Hon är aktuell med sin tredje bilderbok som handlar om att Klara fyller år och vill att hennes lillasyster ska få komma på kalaset.

Räddningsmissionen har kommit halvvägs i sitt projekt att ta fram ett stödmaterial för biologiska barn i familjehem och söker nu berättelser från personer som vuxit upp som biologiskt barn i ett familjehem som kan skapa igenkänning och ge bekräftelse till biobarnen.

Efter många års planering har Halland äntligen fått ett eget barnahus där brottsutsatta barn och ungdomar i Halland kan få allt stöd på ett och samma ställe.

Barnrättsorganisationen Trygga Barnen har blivit en del av Generation Peps folkrörelse som arbetar för att alla barn har rätt till hälsa, oavsett livsvillkor.

Lunds universitet startar en ny uppdragsutbildning för familjehemshandledare under hösten. – Tanken är att medvetandegöra handledarna, att de vet vad som förväntas av dem och vad som förväntas av familjehemmen, säger Martin Bergström som är en av kursledarna.

Fyra av tio föräldrar i Sverige har lågt förtroende för det svenska skyddsnätet och tror inte att socialtjänst, vårdcentral, BUP och skolhälsovård fungerar om deras barn mår dåligt och behöver stöd. Bland barnen som får stöd från Maskrosbarn är siffran ännu högre, sex av tio, har lågt förtroende för att samhällets skyddsnät ska hjälpa dem.

Under förra året genomfördes 160 000 fler besök inom barn- och ungdomspsykiatrin jämfört med för fem år sedan. I procent handlar det om en ökning på 16 procent och pandemin har bidragit.

Trots att det i ett år varit straffbart att utsätta barn för att bevittna våld i hemmet får inte de drabbade barnen samma stöd som andra brottsutsatta barn, enligt en kartläggning från Linköpings universitet som SVT tagit del av.

Lilla hjärtats familjehemsmamma Melinda Jacobs är aktuell med en barnbok som handlar om en omhändertagen flicka. – Jag vill skapa förståelse för de här barnen och ge igenkänning till de barn som är placerade, säger Melinda Jacobs.

I Sverige har Rädda barnen utbildat skolpersonal och familjehem i TMO, Traumamedveten omsorg i sex år. Nu ska den första stora vetenskapliga prövningen av metoden göras – ett arbete som kommer ta fyra år.

Under våren har ett nationellt register över HVB-hem, stödboenden för barn och unga samt särskilda ungdomshem upprättats. Bakom registret står IVO på uppdrag av regeringen.

Den 27-28 oktober är det dags för Skolfams nationella konferens som i år har temat Språket som språngbräda – språkets betydelse för barn i familjehem. Syftet med konferensen är att sprida kunskap om placerade barn, deras mående och skolgång för att professionella som möter dessa barn bättre ska kunna bemöta dem och förstå vilka behov de har.

Bris förstärker sin stödverksamhet och erbjuder nu både barn och vuxna stöd på ukrainska. En särskild telefonlinje öppnas, dessutom kan både barn och vuxna få samtalsstöd via fysiska träffar och utbildningar med fokus på traumastöd efter flykt.

Många barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld. Brottsoffermyndigheten har nyligen lanserat en webbaserad utbildning som ska ge yrkesverksamma som möter barnen mer kunskap om våldets konsekvenser och vilka behov barnen har.

Fler än hälften av landets kommuner ger inte tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet, enligt en ny granskning som SOS Barnbyar gjort. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång.

Forskare på Socialhögskolan i Lund ska studera hur familjehem ser på och berättar om arvodet de får för sitt uppdrag. – Socialpsykologiska och moraliska innebörder som pengar och ekonomi har sällan stått i centrum inom forskningen kring familjehem. I detta projekt tar vi fasta på just detta, säger Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet, som ansvarar för projektet.